Har Naturvårdsverkets beslut idag, om jakt på 16 vargar, fattats på vetenskaplig grund? Jag är nyfiken på om så är fallet. Vetenskapen används ofta som politiskt trumfkort.
Vargar upprör, åt alla håll och kanter. Jag är så klart partisk. Och i många kretsar har jag väl ingen trovärdighet. Jag är en stockholmare som gillar varg. Men jag ska försöka låta bli att vara politisk och istället anstränga mig att vara vetenskaplig. Jag vill granska lite argument rörande vargar, inavel, genetisk variation och en hotad populations hälsa. Nu kör vi.
Så här säger Maria Ågren, generaldirektör på Naturvårdsverket (intervju på sr.se):
”Vi tror att en sån här jakt för närvarande är den enda åtgärden som på kort sikt kan minska inavelsgraden.” Hon fortsätter i intervjun att prata om att jakt på vissa individer kan ”på så sätt skapa förutsättningar för en utveckling åt rätt håll.”
En hotad art, celebesmakak på Sulawesi. Myndigheter i Indonesien rekommenderar inte att dessa skjuts för sin egen populations bästa.
Maria Ågrens är chef för myndigheten med det här uppdraget: ”Naturvårdsverket har ett övergripande ansvar i arbetet med att nå miljömålen.” Hur kontroversiell vargen än är, är ett nationellt, och internationellt, miljömål att bevara hotade arter. Enligt rödlistan över hotade djur är vargen, föga förvånande, starkt hotad. Starkt hotade arter är verkligen jättesällsynta, som jaktfalk, supersällsynt i fjällen. Eller tretåig mås som bara häckar på en enda ö i hela Sverige. I somras på den ön, Nidingen, fanns det 38 bon. Det är ingen stor svensk population.
Tillbaks till vargarna och beslutsgrunder. Det här är det skäl som ligger bakom årets vargjakt enligt Naturvårdsverkets beslut [min kursivering]: ”Naturvårdsverket bedömer att en selektiv och riktad jakt efter varg är den enda åtgärden som på kort sikt kan minska inavelsgraden. En minskad inavelsgrad skulle påtagligt främja den skandinaviska vargstammens genetiska status i ett längre perspektiv och därmed skapa förutsättningar för en gynnsam bevarandestatus för vargen.”
”Logiken är alltså följande: 1) Jakt på utvalda vargar kan minska inaveln. 2) Minskad inavel gör svenska vargpopulation hälsosammare och vargen blir bättre bevarad.”
Logiken är alltså följande: 1) Jakt på utvalda vargar kan minska inaveln. 2) Minskad inavel gör svenska vargpopulation hälsosammare och vargen blir bättre bevarad. Vi tar dessa punkter i tur och ordning.
Det här är anledningen till att jag skriver det här blogginlägget. Båda dessa punkter representerar vetenskapliga problem och är därför lättare, tycker jag, att angripa rent logiskt. Så, vi börjar med första punkten; hur funkar det där med inavel egentligen? Ett av problemen med inavel är att när en art plötsligt minskar börjar nära släktingar plötsligt para sig med varandra. Det här kan göra att tidigare dolda genetiska anlag kommer fram och resulterar i dålig hälsa. Inavel kan alltså göra att en population blir mindre livskraftig.
Så, vi antar att svenska vargar är inavlade, alltså att individerna är närmare släkt med varandra än normalt, hur kan då den genetiska variation öka? Här kommer evolutionsbiologin i konflikt med Naturvårdsverkets beslut eftersom ingen form av jakt kan öka den genetiska variation hos våra vargar. Genetisk variation kan bara öka genom att nya individer vandrar in eller att en förändring av DNA’t uppstår i ett ägg eller en spermie (mutation eller rekombination) och att dessa könsceller sedan går och blir en vuxen individ. Naturligt urval, jakt eller all annan form av ond bråd död kan bara, äsch, vi tar det i versaler, kan BARA minska variationen. Vi tar det igen. Om det är ökad genetisk variation man är ute efter kan jakt BARA minska variationen. Man kan alltså inte, per definition, skjuta in genetisk variation i en population.
Men, nu kommer trixet, för Naturvårdsverket pratar inte om mått på genetisk variation utan om inavel. Retorik på högsta nivå. De förlitar sin slutsats om att skjuta bort inaveln på en rapport skriven av Olof Liberg och Håkan Sand [rapporten som pdf EDIT. Förra länken är numera död på Skandulvs hemsida. Här (150625) är istället en länk till rapporten. ]. Vad säger då Olof och Håkan? Vi håller oss kvar vid inaveln, som kan mätas i en inavelskoefficient. De säger i sina slutsatser (sidan 17) att måttet på inavel kan minskas om man skjuter ett antal individer i de grupper som är närmast släkt med varandra. Vi kallar inavelsmåttet F, och då kan det här måttet minska från 0,26 till 0,25 det första året. Fortsätter man kan det minska till 0,23 efter en andra jaktsäsong.
”då kan det här måttet minska från 0,26 till 0,25 det första året”
Ok. Vad är det då som händer, inaveln verkar minska med jakt? Men du kommer väl ihåg, vi tar det igen för det tål att upprepas, jakt kan BARA minska genetisk variation. Inavelskoefficienten mäter alltså inte hur mycket genetisk variation som finns hos de svenska vargarna utan hur nära släkt vargarna är med varandra.
Balistaren är nästan utrotad. Laglig jakt är uteslutet. Vad mycket enklare det är, rent politiskt, att försöka bevara okontroversiella arter.
Vi tar ett exempel. Jag bor i Stockholm. Japp, här älskar nästan alla vargar. Låt oss säga att ett virus drar fram i sann postapokalyptisk anda så att bara en handfull Söderbor blir kvar. En familj vid Skanstull, ett antal hipsterfamiljer vid Nytorget och några konstnärsfamiljer på Skinnarviksberget överlever. Ingen vågar lämna sina hem, för då blir man uppäten av, ja säg vargar eller zombier. Därför lever de här grupperna isolerat i många generationer och följdaktligen får skanstullarna bara barn med andra skanstullare. De vet knappt ens om att det bor människor vid Nytorget!
Efter virusutbrottet… En zombie letar mat på Medborgarplatsens t-banestation.
Om vi nu räknar på släktskap kommer vi märka att skanstullarna är väldigt nära släkt med varandra för de var både få och redan nära släkt när viruset skördade sina offer. Inavelskoefficienten kommer alltså vara hög på Söder, men, i likhet med vargarna i dagens Sverige, skulle det här måttet på släktskap bli lite lägre om vargarna valde att äta upp människor från en viss familj, nämligen Skanstullfamiljen. Jag tror det här är en korrekt liknelse, rätta mig gärna om jag har fel. Jag är ingen populationsgenetiker.
”och med lite immigration så sjunker måttet, hoppsan, från den där 0,25-nivån rätt ner till under 0,1. Men, med selektiv jakt kan man minsann få ner måttet måttet från 0,26 till 0,25, så det så!”
Olof och Håkan pratar också om det här måttet så klart. Hur kan det här måttet på släktskap påverkas av om det kom en rysk varg som flyttade in i en flock och fick barn? Jo, om en ryssvarg immigrerade per år, och fick barn här i Sverige skulle släktskapsmåttet ploppa ner till 0,08. Hmm. Ser ni vad jag ser? Naturvårdsverket motiverar selektiv jakt med en minskad inavelskoefficient, och med lite immigration så sjunker måttet, hoppsan, från den där 0,25-nivån rätt ner till under 0,1. Men, med selektiv jakt kan man minsann få ner måttet måttet från 0,26 till 0,25, så det så!
Men, märk nu vad det är vi pratar om, vi pratar om hur nära släkt vargarna i Sverige är med varandra. Vi har inte sagt ett ord om hur vargarna mår, lite märkligt kan tyckas. Naturvårdsverket har inte heller sagt något om hur den svenska vargstammen mår i sitt beslut, mest om hur nära släkt vargarna är med varandra. Låt oss därför komma till den andra, ack så viktiga, punkten. Inavel, genetisk variation och hälsa.
”Det är friska och fina djur i stora drag, säger Carl Hård af Segerstad, enhetschef på SVA.”
Vi backar tillbaka till vargjakten 2010. Inavelsbesvär var ett motiv för vargjakten även då. När jakten var genomförd och de skjutna djuren analyserats av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) sa myndighetens chef så här i en DN-intervju: ”Det är friska och fina djur i stora drag, säger Carl Hård af Segerstad, enhetschef på SVA.” Hur stora problem det är idag på grund av inavel är inte säkert. Om det ens är problem.
”Vi tror att en sån här jakt för närvarande är den enda åtgärden som på kort sikt kan minska inavelsgraden.”
För att avsluta den här texten vill jag tillbaka till Maria Ågrens uttalanden, Naturvårdsverkets beslut och Olof och Håkan. Maria har då rätt, på ett sätt, att jakt på utvalda vargar kan minska inaveln. Men, den lilla lilla lilla minskningen som jakten kan orsaka är alltså bara en effekt av att man tagit bort några individer i en grupp med högt släktskap. Kommer du ihåg, från 0,26 till 0,25! Det har inte något att göra med ökad genetisk variation. Det här problemet tar Olof och Håkan upp i sin rapports slutord. De understryker nämligen att det finns ingen vetenskaplig grund för att en specifik inavelskoefficient är bra för en vild population. Men visst, skulle siffran 0,26 bli 0,25 nästa år så har mycket riktigt inavelskoefficienten minskat.
Viktigt är också att, ur ett vetenskapligt perspektiv, tänka på kopplingen mellan vargars genetik och deras hälsa. Den andra delen av den logiska kedjan jag började med ovan. Den lilla, och eventuella, skillnaden i vargars släktskap kommer knappast göra den svenska vargstammen hälsosammare.
Vill man ha ökad genetisk variation i den svenska vargstammen kan man inte skjuta dit den. Det går inte. Det blir som att öka medelinkomsten i en kommun genom att deportera fattiga. Medelinkomsten ökar, men ingen har blivit rikare. Tänk om Naturvårdsverket skulle tipsa Tanzania, rent hypotetiskt. ”Hmm, schimpanserna i Gombe är lite för nära släkt med varandra, vi skjuter några. Och, hur var det nu vi skrev om vargjakten i Sverige 2012. Just det, en minskad inavelsgrad skulle påtagligt kunna främja schimpansstammens genetiska status i ett längre perspektiv och därmed skapa förutsättningar för en gynnsam bevarandestatus för schimpansen. Skjut 16 individer ur åtta grupper.” Forskare skulle nog rasa.
Jag tar inte ställning för hur många, ens om några, vargar ska skjutas i Sverige. Klart jag har en åsikt, men det är inte min poäng. Min poäng är att den vetenskapliga argumentationen Naturvårdsverket har vilat sitt beslut på är för skakig för att jag ska känna mig nöjd, som medborgare.
Bild & Naturhistoria 
Underbart skrivet Johan, en fröjd att läsa.
Här på västkusten hänger vargen mest i stan men det verkar uppskattat bland Göteborgare. Har inte läst en enda rad om vargrädsla i dagspressen.
Kul att du gillar den – Stort tack!
En cynisk ”katt-professor” på Grimsös forskningsstation har satt sin prägel på denna metodik, en skam för Sverige! – Nu väntar vi med stor spånning hur Eu-Kommissionen reagerar.
Jag håller inte med och jag tycker heller inte att personangrepp är konstruktiva.
Läs rapporten inklusive ”The Mission”, dvs uppdraget Liberg och Sand får, så ser du tydligt att
1) Liberg och Sand inte säger att vargpopulationen blir friskare av selektiv jakt, och
2) att ingen vet vid vilken grad av inavel (det där F’et) vargpopulationen är som hälsosammast.
Det är väl ett generellt problem att politiker ofta tenderar att grunda sina beslut på allmänhetens uppfattningar (populism) snarare än på vetenskapliga rön?
Hur stort problem det här är vet jag inte. Men ibland vill vi att politiska beslut ska vara orsakade av just allmänhetens uppfattningar.
Men nu var det en myndighet som använde sig av vetenskapliga argument på ett, lite skakigt sätt.
Uppskattar verkligen din skrivning, Jan.
Tack!
Tråkigt att se det goda namn Sverige har skapat sig genom tiden raseras på så kort tid , jag menar det var en tillgång som nu förlora i värde .
Jättebra skrivet! Du borde skicka in det där till naturvårdsverket så kanske de får sig en tankeställare.
Tack Frida!
Det finns nog många väldigt smarta personer på Naturvårdsverket som kan sån’t här. För biologer är det här inga hemligheter. Att jakt inte kan öka genetisk variation är trivialt. Att skillnaden mellan 0,26 och 0,25 är liten är också trivialt. Att vargfrågan är politiskt besvärlig vet vi också.
Det är vissa saker som jag reagerar över.
Låt oss ta ditt exempel med familjegrupperna av mäniskor i ditt exempel. Låt säga så här i stället. Att de inte vill/behöver para sig med andra eftersom det går lika bra med syrran (äckligt.. jo jag vet med jag tror ni fattar vad jag menar). Om man då tog bort några av de från söder. Så ökar chansen att de hittar någon från skanstull istället. Vilket gör att den lokala inaveln då minskar. Men du har helt rätt i att den genetiska månfalden inte ökar (mer än med den mutationen som du nämnde). Så Nej man kan inte öka den genetiska mångfalden med antalsbegränsande åtgärder. Men man kan styra inavelsgraden. Det är just därför forskare säger att man inte kan få en frisk stam genom detta. Men en mindre sjuk. Det betyder att nya gener är ett absolut måste. Sen är det även så att om man har färre individer så kan man snabbare få en genetisk spridning av de inplanterade friska generna. Då chanserna ökar att en ”sjuk” varg träffar en frisk.
Sen var det detta med inavel. Den varg avled efter att den satt en öronlapp från en ko i halsen visade inavles skador. Om det var en länger eller kortare under käke, tror det äve var något med tassar och rygg. Mer om detta borde du kunna hitta på SRF’s hemsida. Så inaveln finns även om den ännu inte visat sig.
Hej Mikael, och tack för att du tog dig tid att läsa! Jag tror vi nog håller med varandra rätt mycket. Här kommer några svar/reflektioner om din kommentar.
Ok, människoexemplet är just hypotetiskt så vi kan strunta i äckligheter. Att man kan styra inavelsgraden är exakt det jag skrivit i texten ovan (men sjukt lite om vi tittar på den föreslagna selektiva jakten, sjuuukt lite). Det var just det argumentet som Naturvårdsverket använde sig av. Man kan lika gärna tala om släktskap, eftersom inavelsgraden är just beroende av släktskap. Så, jag förstår inte poängen du vill göra här?
Du skriver ”mindre sjuk”. För långsiktigt bevarande av en population är det inte så intressant att det finns en individ som går omkring sjuk någonstans, den får inga barn och dör i förtid. Den individen räknar man inte på, den är så att säga inte med i statistiken. Visst kan man skjuta den, men population blir ju inte bättre rustad för framtiden för det.
Sen så tror jag det råder konsensus om att ur ett bevarandeperspektiv är sällan mindre populationer önskvärda av flera skäl.
Slutligen, om inavel. Det finns som du skriver observationer av sjuka vargar i naturen, absolut. Majoriteten av ”inavelsvetenskapen” har gjorts på djurparksvargar där man kunnat se samband mellan höga inavelskoefficienter med mindre valpar, kortare livslängd etc. Men, för att diskussionen om inavel ska vara relevant idag måste vi ha information om vargarna idag. Framför allt som vi vet att inavelsproblem i en population är som störst direkt efter en krasch. Och, tillbaka till huvudpoängen, jakt skulle ändå inte ha någon positiv effekt på populations framtida livskraft.
Sååå skönt att se att du läst vad jag skriver och inte direkt vräker ur sig en massa trams om varg hat etc. För det vill jag uttrycka ett STORT tack.
Så åter till detta som jag tycker är väldigt ”kul” och intressant. Vill påpeka att inte heller jag är en gen-specialist.
I normala fall så håller det du säger. Men desvärre är det så att många (nästan alla) är mer än helsyskon med varandra. De är både kusiner, farbröder, farmor, mor och far etc etc. Med varandra. Så om några banjo spelande vargar existerar på en liten udde så är det precis som du säger det ”kvittar”. Men problemet uppstår när denna lilla udde är sverige.. Alla vargar (näst intill) är för nära släkt. Och visst vi skulle kunna ta bort alla vargar på vår lilla udde utan att det skulle riskera den globala stamen av varg. Men nu har vi valt att vi skall ha varg på vår lilla udde. Så om vi kan hindra några av de ”värst” inavlade indeviderna att föra sina ”skadade” gener vidare så kan vi TILLFÄLLIGT bromsa inavelsgraden på udden. Men de kommer inte bli friskare. För det krävs det nya/andra gener så gen variationen ökar. Ett sätt som vi kan se att vi har en låg variation är att alla vargar i sverige ser mer eller mindre likadana ut. Till skillnad från andra delar i världen där de kan vara allt från ljusa till gula och näst intill helsvarta. Så detta initiativ är en bromsande åtgärd av inaveln. Men någon långsiktig lösning är det inte. för det KRÄVS det nya gener.
Vad kul att du ”gillade” mitt svar!
Om jag förstår dig rätt så vill du påstå att jakten kan tjäna ett syfte genom att en antal sjuka vargar ska skjutas. Du skriver ”Så om vi kan hindra några av de ”värst” inavlade indeviderna att föra sina ”skadade” gener vidare så kan vi TILLFÄLLIGT bromsa inavelsgraden på udden”.
Men tyvärr måste jag nog vara hård och säga att det går inte att vetenskapligt motivera jakt på det sättet som du gör med avseende på den svenska vargpopulationen.
1) Jakten som det beslutades om igår handlar inte om att skjuta några sjuka individer, det handlar om att skjuta individer i grupper där släktskap/inavelskoefficienten är relativt högt (men ohyggligt mycket lägre än på t ex 1980-talet). Och, mkt viktigt, är att om detta görs och inavelskoefficienten sjunker pyttelite. Alltså, det är ingen överdrift, Libergs och Sands modeller säger verkligen att vi det här värdet knappt kommer sjunka alls. Kom ihåg, första året enligt modellen är ett värde från 0,26 till 0,25. Hade vi varit 11 år och diskuterat hade jag nog utbrustit: ”Det gills inte!”. Så, den jakt du vill motivera har knappt någon effekt.
2) För argumentets skull, låt oss anta att vi vill ha en vargpopulation och att den ska vara mindre inavlad. Då kan vi jämföra vad som händer med inavelskoefficienten om vi tillåter ryska vargar vandra in. Och då blir det en enorm skillnad enligt modellerna i rapporten. Om du vill se effekten av invandring från öst läs den här: http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/270/1510/91
Slutsats här, igen, jakt ger inte någon lösning, varken kort- eller långsiktig. Men den lilla minskningen av inavelskoefficienten kan användas retoriskt, vilket var en av poängerna jag försökte få fram i inlägget.
Dessutom, tänk på att om en ryssvarg skulle accepteras, så är detta bevarandearbete så löjligt billigt. Det kommer en varg till Sverige då och då. Mycket billigare än svåra utplaceringar av vuxna eller barn.
3) En mycket viktig poäng till är att det nog inte är schysst att jämföra dagens vargar i Sverige med banjospeleri. Vi har inte torrt på fötterna för att säga att dagens vargar i Sverige lider av inavel. Vargarna efter jakten 2010 visade på schyssta vargar. Vi vet inte vid vilka inavelskoefficienter vargpopulationen mår bäst och dessa värden är idag mycket lägre än vad de var för 15-30 år sedan. Igen, kom ihåg, jakten handlar inte om att skjuta specifika sjuka vargar, det handlar om att skjuta 16 vargar, lite vem som helst, men helst en i alfaparet. Så din liknelse med banjospelandet fungerar tyvärr inte.
Till sist, som du skriver själv, jakt ger inte ny variation. Man kan aldrig, aldrig, aldrig skjuta djur och hoppas att populations genetiska variation ska öka. Död minskar variation. Mutationer, rekombination, immigration ökar variation.
Jag tror jag väljer fel ord, alt vi tolkar dem olika. Vilket är svårt när man sitter och skriver så här på nätet. Vilket blir väldigt nyans-löst. Speciellt när man inte ”känner” den man skriver till.
1) Jakten som det beslutades om igår handlar inte om att skjuta några sjuka individer, det handlar om att skjuta individer i grupper där släktskap/inavelskoefficienten är relativt hög
– Med ”sjuka” så menar jag hög inavles grad. Och då ”stämmer” det jag skrev.. typ.. Och genom att inrikta jakten på alfa paret så blir det färre vargar med hög inavlesgrad producerade som sedan kan producera ännu fler vargar med hög inavelsgrad. Kanske inte ger så mycket på %-en utlsaget på hela landet. Och det handlar mindre om att ”minska” inavelsgraden än att bromsa den.
Men om vi inte har någon inavel så torde vi då kunna ha en ”vanlig” jakt istället. Men om jag förstått alla (?) sidor i detta så problemet att 1. finnarna skjuter bort sina varg 2. de som kommer igenom tar samerna hand om = det kommer in för få vargar.
Det som de sa var att det inte fanns några synliga skador på vargarna pga inavel. Men för den sakens skull så kan inavlesgraden vara hög. Och när väl skador som kan knytas till inavel är här så är vi nog riktigt illa ute. Och det har påträffats varg med inavels skador. och här är jag helt övertygad om att en riktad jakt kan hjälpa. Om vi vet att ett revir består av ett alfa par som är far-dotter, Dessutom farbror, kusin etcetc. Så är det väl bättre att ta bort dessa innan vi ser skador. Detta finns även på folk. Där vissa som kommer från vissa små öar i skärgården tex. har spår av inavel än idag. Nu när de lyckas att träffa andra ifrån ön så minskar den såklart. Men vissa ”skador” går fortfarande att hitta. Nää det är möjligt att den %-uella inavlesgraden i sverige minskat obetydligt. Men hade man förbjudit att man satte på syrran så kanske dessa skador aldrig inträffat.Och nej långsiktigt kanske det inte hjälper. Men om man vet att det är en båt på G med lite nya gener så kanske det hjäpt KORTSIKTIGT. Men precis som med våra vargar så MÅSTE nya vargar in..
Var inte meningen att förolämpa några vargar med att kalla dem för banjo spelare. Utan bara för att ”skoja” till detta annars väldigt tunga och svåra ämne.
Men sen är det även som vi båda vet en väldigt stor portion politik i detta.
Liberg och Sand har gjort simuleringar som visar att inavelsgraden kan minska pyttelite om vi skjuter vargar som är nära släkt. Detta betyder inte att jakten kan göra vargstammen friskare. Det gör inte det. Det är nämligen Liberg och Sand noga med att påpeka. Jämför man med immigration blir det löjligt stora skillnader. Det blir för mig ointressant att diskutera jakt som metod för att öka hälsan hos en population. Som jag förstår dagens inavelkoefficient, relationen mellan inavel kontra immigration samt brist på sjukdomssymptom hos svenska vargar tycker jag man kan dra följande slutsats:
I dagens Sverige finns det inte vetenskapligt stöd för att vi kan skjuta vargar friska, hur mycket man än vrider och vänder på inavelsargument.
Kanonbra skrivet. Kul och allvarligt på samma gång. Och, det är inte så lite politik inblandat heller.
Ett av förslagen (som förkastades) var att skjuta av hela familjegrupper. Det kan ju tyckas grymt att helt utplåna en familj men genetiskt sett är det nog det enda som teoretiskt KAN funka. Ja, lägg märke till ordet KAN som de använder. Jakten KAN leda till mindre inavel på samma sätt som Gardasil KAN ge skydd mot livmoderhalscancer. Det är inte säkert att det blir så men har man tur så har man…
och som du redan fastställt, man kan inte öka genetisk variation genom att ta bort individer.
Anledningen till att jakten blev utformad som den blev tror jag beror på att man ska försöka blidka så många jägare som möjligt. Genom att sprida ut jakten på fler revir så får man ett större antal som deltar i jakten och således fler som kan acceptera vargen (öhh, men det är ju så de resonerar, genom att få skjuta vargar så ökar acceptensen)
DOCK har det ju visat sig att acceptensen hos jägarna inte ökat…
Men, viktigare, hur stor är sannolikheten att jakten FÖRSÄMRAR vargarnas genetiska status? Ja, mycket större än det motsatta skulle jag tro särskilt med tanke på att jakten sker så nära inpå deras parningstid. Skjuter man bort ett föräldradjur så har man öppnat upp för en ny relation… och de vargar som finns närmast till hands är… valparna. Så risken är stor att ungarna kommer att bli pappa/mamma till sina syskon…
En risk man är beredd att ta för att mildra lobbyisternas anstormning.
Vetenskapligt? Nä, inte speciellt, bara tragiskt.
Jan Linnér, Biolog
Tack för din kommentar Jan.
Spontant tycker jag att vargjakten har så otroligt många nivåer pga dess politiska laddning. Jag har bara försökt se på Naturvårdsverkets vetenskapliga argument. Att ta den politiska diskussionen är vansinnigt svår och föremål för en helt annan diskussion än den jag förde i det här inlägget. Personligen tycker jag vargar har rätt, som det vilda djur det är, att bo här i Sverige, i en hälsosam population (det har Sverige åtagit sig i flera nationella och internationella lagtexter). Jag tycker också att bönder ska ersättas adekvat för skador och att staten ska värna om både människor som drabbas och om vår mångfald (vilket vi också åtagit oss i lagtexter). Det här tror jag kan förbättras avsevärt.
Men, jag tycker inte att hat mot en art motiverar jakt. Det tycker jag är ett obehagligt argument då hat är så godtyckligt och irrationellt. Vem vet vad som kan börja hatas härnäst?
NEJ !!
Börja inte med hat-snacket nu.. Ja det finns säkert några få som faktiskt hatar vargen. Men Lååååååångt ifrån äns en majoritet. Det finns säkert en hel del som inte är så glada i den förändring som krävs när vi har varg. Men hat… nää..
Jan. Men det stämmer väl inte riktigt. Eftersom valparna blir könsmogna efter 2 år. Eller? Och då är väl ”risken” större att de letar sig iväg och hittar en partner är mer genetisk olik sig själv.
Sen tror jag att acceptansen för att placera ut valpar ökar om man kan visa att antals begränsande åtgärder fullföljs.
Mikael, det finns familjegrupper med valpar som är så gamla, så scenariot är tyvärr möjligt.
Att placera ut valpar har mig veterligen inte lyckats någonstans men självklart är det metoden man ska försöka applicera här i Sverige.
Hur det är med ”hat” vet jag inte men stark ovilja finns det gott om, åtminstone där jag bor (östra Värmland).
För att få en frisk vargstam så krävs det en del jobbiga politiska beslut och ett visst mått av flexibilitet hos berörda parter… Vi får se om den dagen kommer, personligen är jag skeptisk.
Att ordet kom upp tror jag beror på villfarelsen att jakten kan/ska öka acceptensen för vargarna. Ett tankesätt som är skrämmande på fler sätt än ett.
Jan. gick inte att trycka på svara på ditt svar så jag provar så här.
Nej det är klart att ditt scenario inte är omöjligt. Men det omvända kanske är mer troligt. Att vargen väljer en mindre närbesläktad partner. Och då har man bromsat inaveln.
Att placera ut valpar har lyckats. Det är därför som de pratat om det.
Det där med flexibilitet. Kan inte annat än hålla med.. Den finns inte.. Det är för mycket känslor inblandat. Från båda sidor. att sedan media gärna pratar om / visar ytterligheterna gör inte saken bättre…
Jag tror att jakten kan skapa acceptans. När folk får en känsla av att de kan påverka.
Jättebra utläggning, jag har lagt upp din blogg som bokmärke. Det är inte särskilt svårt att inse att jakt inte leder till förbättrad genetisk status på vargstammen, men du gör en bra diskussion av det hela. Jag gillar Liberg och Sands rapport och tyckte att den visade väl att jakt förbättrar knappast inaveln och verkligen visade på vikten av genetiskt inflöde i vargstammen. Att rapporten används som argument för just riktad jakt är mest retorik.
Tack Mattias. Och japp, jag håller med dig.
Att valpar stannar kvar,visst men de väljer oftast att flytta. Men scenariot att de väljer att flytta och finna en ny partner är nog det vanligaste.
Men anledningen till att de planerar att placera ut valpar var just att de funnit att det fungerat.
Oviljan har nog beroende på oviljan till förändring. Hade de planterat ut en hotad blomma så hade nog ingen brytt sig.
Jag tror faktiskt att jakten kan öka acceptansen. Hur konstigt det än låter. Men det ligger nog i att folk känner att de kan vara med att påverka.
Sedan människan fick tillgång till skjut-vapen har det enbart gått åt en väg i naturen när människan har gripits av förtjusningen att döda det hon pekar på med bössan , det är dessa människor som har taget sig friheten att bestämma vad för djur som ska få finnes i naturen , själva hävder dom att dom är bäst på att veta hur det ska vare i naturen , och tills för inte så länge sedan menade samma människor att deras jakt-bly inte var farligt i metallisk form , numera är dom inte så tvärsäkre på att det är ofarligt .
Bly Ejnar !!
Kul att även du hittat hit. Nu får vi lite sköna inlägg om ditt jakthat. Kom igen nu Ejnar. Håll inte igen. Berätta även gärna om dina danska jagares förträfflighet som bara skjuter huvudskott.
Mycket bra skrivet!
Om man lagstadgar att enbart Naturvårdare från tex Naturvårdsverket fick skjuta varg skulle nog vargfrågan inte vara så het och med sannolikhet skulle man se vargen med andra ögon från många håll. Ingen varg bör skjutas överhuvudtaget men på detta sätt blir vargen inte ett byte för alla tusentals jägare ute i vårt land …
Hetsen mot varg blir heller inte som idag då jägarna inte får ”lön” för att spä på varghatet eftersom de ändå inte får skjuta vargen. Så ett stopp för dödandet av varg hos vanliga jägare kan rädda vargen i det långa loppet . Till skillnad från människor så kan djur dessutom själva utrensa sin egen inavel om de får ”arbeta” ostört utan inblandning av människan.
Tack Lotta!
Du har en intressant poäng. Men det är så många diskussioner, jag önskar att man kunde hålla isär dem. T ex jakten
– är den laglig eller ej (mitt inlägg, visst förmån för tolkning, men här gäller logik, vetenskap och juridik)
– vill vi ha den eller ej, om ja, hur då (den svåra knäckfrågan där alla har rätt till åsikt)
– vem ska sköta den, etc.
Jag tror debatterna skulle må bra av att hållas isär, det kanske kan bli lättare att vara konstruktiv då.
Fast man behöver ingen debatt om man gör som jag beskrev 😉 Det blir också lättare att påverka/arbeta med enbart en grupp ( Naturvårdsverket) . Prio ett är såledelse / Bort med jägarna sedan får man arbeta med NVV samt etologer, djurskyddsorg ska vara involverade (med mandat) i Naturvårdsverkets arbete med vargstammen huruvida man går vidare. Man behöver inte komplicera denna fråga.
Att döda vargen för att den ska vara frisk är inte ens kommenterbart då det är snack i luvan för att få folk på andra spår.
Men den där hetsen från jägarna stämmer inte riktigt. Även i år så har jägare ansökt om att ett revir skall ”sparas” då det inte har skapar några problem:
http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Nyheter/Nyheter/2013/02/Lokala-jagare-Skjut-inte-Vamhusvargarna-1.42185/#.UQtvKCUIWp0.facebook
Och det är extremt få som hatar vargen. Men de gillar inte den förändring som vargen innebär. Och det gäller inte vara jägare utan även folk med tam djur, de som bor i skogen med små barn etc etc. Man hatar de verkligen vargen.. Det tror jag är en tolkning av natur-betraktarna.
Då jag har ett flertal jägare som jag arbetat med och alla säger samma sak ; de dödar vargen lätt utan att berätta /fråga . Det ingen vet far ingen illa av säger dem . Likaså lodjur där pejlaren skärs bort för att slängas på botten av en tjärn . Alla vet men ingen talar. Kryp in i ett jägarlag så får du se huruvida din teori stämmer. Dock finns en liten andel seriösa jägare ..inte att förglömma. ”om man nu kan vara seriös och döda på samma gång”.
Jag har varit med i 2 olika jakt lag. Gäst jagat i 4-5 andra. Pratat med jägare lite här och där. Men har ALDRIG hört något av det du skriver. Så min erfarenhet går stick i stäv med det du hört.
Ytterligare en person träder nu fram och berättar om tjuvjakten på rovdjur, där en sameby betalar förövarna för utfört arbete…mer i länken .
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=5427320
Mikael, länka gärna till en forskningsrapport som berättar om lyckade valputplanteringar hos VILDA vargar så ändrar jag mig direkt. :), jag pratade med en forskare så sent som i onsdags och han hävdade att inga sådana försök har lyckats, det senaste i raden misslyckanden var polarvargar. Dock har man lyckats med djurparksvargar men det ÄR en skillnad mellan dessa.
Jägarnas åsikter om varg är såklart blandade och jag kan bara berätta om det jag ser HÄR i närområdet men det är tillräckligt illa för att stödja Lottas kommentarer. Bland annat den ena jaktledaren i det största jaktlaget här är väldigt öppen med sitt varghat som han gärna delger sina vänner på facebook… Men det finns också jägare som inte alls har problem med vargen… så det är väl individuellt helt enkelt. 🙂
http://www.antipoachingunit.org/ Talar man med folket i vargtäta områden får man en helt annan bild av hur jägare fungerar…och jag är inte imponerad. Jag känner folk från hela vårt land och får ofta frågan hur de ska kunna anmäla . Ingen av de som talat med mig har vågat anmäla dessa jägare då de blir utstötta ur samhället samt så är de rädda att ”något” kan hända dem. Sjukt galet om man börjar rota i det , och vargen samt andra djur får betala med sina liv. Och inte blir det bättre av folk som tror sig veta och vägrar öppna ögonen.
Intressant och bra inlägg!
Tack för kommentaren Jenny, kul att du läste!
Första vargen skjuten 😦 http://www.vk.se/792280/forsta-vargen-skjuten
Jo, så är det. Kommentar och en ny reflektion här: https://etologen.wordpress.com/2013/02/02/foljer-vargarna-lagen-battre-an-regeringen/
Jag uppfattar denna artikel som grundläggande fel. I viss mån fastlägger den fördomar. Minskar inaveln så ökar också hälsan. Inavel och genetisk variation är lite knepiga eftersom de kan definieras och mätas lite olika, men generellt ger mindre inavel också större genetisk variation. Sedan gör färre vargar att tillkommande vargar får större effekt eftersom de blir en större del av populationen.
Den som vill läsa mer om varggenetik och kanske speciellt i relation till den selektiva jakt som nu påbörjats kan läsa min blogg och börja på http://vargdag.wordpress.com/2012/08/31/vargjakt-stodjer-genetiken/
Det viktigaste är inflöde av nya vargar, frivilliga nykomlingar som gärna ställer sina gener till förfogande finns i Junsele och Tornedalen. Synd att landet inte rymmer några lämpliga renbetesmarker på andra ställen än just där dessa vargar är. Om detta skriver jag på en annan vargblogg http://vargweb.wordpress.com/
Det går bra att ställa frågor/få kommentarer kommenterade i kommentarsfälten.
Hej Dag, tack för kommentaren och din friska kritik.
Men, jag tror inte du förstått det jag skrivit. För att förtydliga det tänkte jag utveckla texten i ett nytt inlägg. Det kommer så snart jag hinner 🙂
Edit: Här är mitt svar: https://etologen.wordpress.com/2013/02/04/svar-angaende-man-kan-inte-skjuta-vargstammen-frisk/
Jag håller inte med dig Dag. Jakt utan införsel av gener ger inte ens kortsiktigt någon större vinst ur inavelssynpunkt. Rent bevarandemässigt är det trovärdigt att först få in reproducerande vargar med nya gener och sedan reducera stammen. För en som inte följt vargdebatten är jakt först, nyintroduktion senare, en underlig tågordning.
Du håller alltså inte med Liberg och Sands rapport till naturvårdsverket, som jakten bygger på? Den som inte tror på det får väl göra egna beräkningar, och inte bara påstå att det är fel, utan grunda det på trovärdiga bättre beräkningar?
Det är intellektuellt ohederligt av vargvärnarna att antyda att de skulle välkomna att gå ned till 180 vargar 2014 för att Torneåvargarna fick valpar i sommar och därmed nyintroduktionen kom igång,
Dag: Jag tycker du ska läsa Libergs & Sands rapport en gång till. De säger att jakten 2013 kan potentiellt sänka inavelsgraden från 26% till 25%. Det är absolut inte samma sak som att populationen blir friskare. Men, viktigare är att Liberg & Sand aldrig rekommenderar jakt för att öka vargstammens hälsa. Det som är intellektuellt ohederligt är att använda ett fåtal mått på inavel, och dra slutsatsen att vargstammen blir friskare.
Sen tycker jag det är just den här frågan vi bör hålla oss till här, genetik och en populations hälsa, inte vad andra (t ex de du kallar vargvärnarna) sagt om andra saker.
Dag, läs mitt fulla svar till dig här:
Rapporten pekar främst på vikten av tillförsel av nya, obesläktade individer, i vargstammens aktiva reproduktion. Kortsiktigt kan riktad jakt ge viss förbättring av inavelsstatusen och det är den ända slutsatsen rapporten kommer med. Några nya beräkningar behövs inte, det är bara att läsa innantill i rapporten. Jag menar att det vore ur bevarandesynpunkt mer begripligt att ordna tillförsel först. Det är en slutsats jag drar bland annat med stöd av rapporten. Din andra kommentar rör en helt annan fråga än den ovan. Om du utvecklar de tankarna på din blogg så kan jag kommentera dem där.
Min kommentar ovan är ett svar till DagL, inte till etologen.
/Mattias
Japp, tack för dina kommentarer Mattias. Jag har utvecklat resonemanget lite mer, igen här:
Det stora problemet blir när DL sätter likamedstecken mellan hur sjuk en population är och dess inavelsgrad. Ibland stämmer det, men ofta inte.
Pingback: Vad är det med Naturvårdsverket? Eller är jakt en bra metod för konfliktlösning? | Bild & Naturhistoria·
Pingback: Vetenskapen bakom så få vargar som möjligt | Bild & Naturhistoria·