#91: Saxstjärtsfysiljär

Fysijärstim

Infanteriet patrullerar sitt rev som ligger vid ljuvliga Jemeluk på norra Bali, 2010. 50 mm, f/10, 1/125 s, ISO 250. (Kan vara de konstigaste inställningarna jag haft på kameran… Så här i efterhand minns jag inte riktigt hur jag tänkte, men jag blev nöjd!)

Äntligen har vi kommit till fysiljärerna. Jag har inte tidigare reflekterat över vad en fysiljär egentligen är, så döm om min förvåning när jag på NE.se läste att fysiljär var i ”1600-talets Frankrike fotfolk beväpnat med flintlåsgevär”. Jag kan nog förstå bakgrunden till namnet, framför allt då man ser bilden på wikis sida om fysiljärer som föreställer gul-och-blå uniformerade soldater. Men att sedan fysiljera betyder avrätta medelst skjutning kan vi väl bortse ifrån. Det blir alltså ytterligare en fisk jag tvingats döpa om på grund av brist på svenskt namn (alltså samma sits som med guldblenniellan). Artens vetenskapliga namn är Caesio caerulaurea och på engelska kallas den ibland gold and blue fusilier och ibland scissor-tail fusilier. Kan vi komma överens om att saxstjärtsfysiljär funkar?

Namnbrist till trots, vad är väl ett korallrev utan sina saxstjärtsfysiljärer? Det här är en art man kanske inte heller letar efter (återigen som med guldblenniellan). Men, detta är definitivt en art jag under mörka vinternätter tänker på när jag tänker på varmare hav. Fysiljärerna är nästan som själva revet, en institution, ett fundament, en konstant som bara ska vara. Fast då lite mer rörlig än själva korallerna. Dessutom är de hemskt tjusiga när man ser dem på nära håll. Saxstjärtsfysiljär, revets estetiska fundament, blir #91.

Lägg märke till att bilden ovan får stoppas in i de manipulerade bildernas fack. Jag har städat bilden från små vita ljusprickar orsakade av partiklar (fula och irriterande) i vattnet och dragit hårt i kontrasterna.

Ett svar till “#91: Saxstjärtsfysiljär

  1. Jo, jag är med på att kalla denna lilla firre för saxstjärtsfysiljär (vilket jag härmed lägger in i den elektroniska ordboken). Därmed har jag alltså bidragit till att införa det svenska namnet på denna balinesiska mört. Det känns som om jag fick en liten fläkt av historiens vingslag. Om ett par hundra år, när någon internetarkeolog gräver fram alla dina bilder och texter, så kanske jag får flimra till bland fotnoterna.

    Hälsningar
    Basti

Lämna en kommentar