Schimpanser, religion och trollsländors panmixi

När forskningsresultat överdrivs kan problem uppstå. De där resultaten som kittlar lite extra, så där på riktigt, späds ut i klickkonkurrensen. Den här veckan kanske kan illustrera problemet.

Häromdagen kom en artikel ut om schimpanser. Artikeln beskrev ett nytt beteenden hos schimpans. Det är verkligen inte varje dag ett nytt schimpansbeteende beskrivs. Forskarna hade dokumenterat schimpanser slänga stenar inuti och på träd. Varje gång, i 50 av 50 observationer, började schimpansen ropa ett så kallat pant hoot-rop efter de plockat upp stenen, och ropets klimax sammanföll med att schimpansen antingen slog stenen mot trädet flera gånger (15 gånger), kastade stenen mot trädet (36 gånger) eller kastade stenen mot insidan av ett ihåligt träd (12 gånger). Den noggranna läsaren märker kanske att 15+36+12 inte blir 50. Men det är inget misstag utan skillnaden uppstod genom att bara 50 videofilmer spelade in ljud och kunde registrera pant hoots.

Schimpans på djurpark

En schimpans, fotograferad i fångenskap.

Stenkastandet var det nya, lätet och beteendensekvensen är känd sedan långt tillbaka. En sekvens schimpanser använder i många olika situationer, till exempel vid återseenden individer emellan eller när de hittar något riktigt bra käk, som till exempel ett träd med mycket frukt. Hosaka med flera skriver också, i boken Mahale Chimpanzees, att pant hoot-läten kan utgöra hot. Vad är ett pant hoot-läte? Jag rekommenderar Jane Goodalls pant hoot-skola, se och njut!

Annars kanske du som besökare på en djurpark känner igen den här beteendesekvensen, en dominant hanne börjar utstöta dova ljud med snabb in- och utandning. Lite som en berguv på amfetamin. Dessa dova läten övergår sedan i ljusare och snabbare ljud som avslutas i ett högt klimax. (Det är inte helt tråkigt att härma en pant hoot-sekvens.) Samtidigt som den dominanta hannen närmar sig klimaxskriken kanske han hoppar upp mot ett skjul eller en plåtvägg och trummar till, med händerna eller fötterna, så det dånar över nejden. Det forskarna sett var att schimpanserna nu istället tog stora stenar och under klimatskriket tjongade in stenarna på eller i ett träd. En viktig aspekt av en pant hoot-sekvens verkar vara att det ska låta högt på slutet, smälla till i klimax-ögonblicket. Precis som med trummande händer eller fötter mot ett träd låter det maffigt när en sten slängs in i ett ihåligt träd.

Forskarna skriver själva att det beskrivna beteendet, att i en pant hoot-sekvens kasta en sten på ett träd, troligen är samma beteende som det jag beskrev ovan. Med skillnaden att beteendesekvensen avslutas med ett stenkast istället för med hand- eller fottrummande. Men, det är ett ovanligt beteende, det har som sagt inte beskrivits tidigare.

Allt gott, tycker jag, tills de presenterar en alternativ tolkning. I samma stycke i diskussionen där de skriver att det finns en rimlig förklaring (den ovan) skriver de att beteendet skulle kunna vara mer ”symboliskt” och likna mänskliga ritualer. Det har faktiskt bildats högar med stenar, vid träd. Men om ett beteende förstås och det beteendet har en konsekvens, stenhögar, skulle man kunna tycka att ingen speciell förklaring krävs. De nämner inte att kapuchinapors stenverktygsanvändande lämnar märkliga mönster i städ-stenarna, att större hackspett har smedjor som kan se märkliga ut, eller varför inte det mest extrema jag känner till, när lövsalsfåglar bygger sina märkliga lövsalar.

Lövsal

En lövsal av den större lövsalsfågeln. Den här lövsalen bygger en hanne för att använda som bakgrund när han spelar för en hona och ju flottare lövsal desto godare chanser har han att para sig med honan. Han lägger ingen tid på att ta hand om barnen, han lägger massor av tid på att göra en imponerande lövsal. Den här lövsalen hittade jag i Litchfields nationalpark i norra Australien förra sommaren.

Författarna presenterar just bara två alternativ. Ett alternativ som stämmer överens med beteende som är vanligt, finns hos alla andra schimpanspopulationer och ser likadant ut, med en skillnad. Sedan deras alternativ två, som absolut kan vara en relevant tolkning. Men då kan det också finnas ett tredje alternativ, och ett fjärde, eller varför inte ett femte alternativ. När man presenterar bara två alternativ är det lätt att glömma bort andra möjligheter, det är ju inte antingen ett vanligt beteende eller bevis för religion hos schimpanser det står emellan. Personligen tycker jag inledning där arkeologi och förhistoriska människors stenverktyg står i fokus tillsammans med den alternativa symboltolkningen i diskussionen leder våra tankar åt människans religion på ett sätt som kanske inte passar allra bäst med de observationer som presenterades i artikeln. Men artikeln blev viral.

Tegelröd slänga

En Tegelröd ängstrollslända (Sympetrum vulgatum) som inte har med studien att göra. Den är fotad i Stockholm.

Idag kom en annan spännande artikel. Den verkar spridas ganska väl men ska den få samma virala genomslagskraft? Den har ingen koppling till människan eller hennes religion. Artikeln handlar om en tropisk trollslända och föreslår något märkligt; att en trollsländeindivid som bor i Indien kan vara närmare släkt med en som bor i Sydamerika än vad den är med en annan indisk trollslända av samma art. Rörigt? Jo, den här artikeln väcker mängder av frågor, den föreslår bland annat att den här trollsländearten lever ett liv där individerna verkar (måste!?!) flytta mellan kontinenter och över världshav.

Nyckeln i dramat stavas panmixi, ett litet ord med stor betydelse. Panmixi kan man säga är en nollhypotes för släktskap för här gör man inga antaganden om att en individ ska vara begränsad att para sig med vilken som helst annan individ. Varken bergskedjor, hav eller öknar ska stå i vägen för kärleken. I en panmiktisk population kan alla individer röra sig fritt och para sig med vem som helst. Hur otroligt låter det att en trollslända uppvisar sådan fri, otvungen och slumpmässig parning samtidigt som den har en  e n o r m  utbredning. De finns från Kalifornien i väster till Australien i öster och närvarar däremellan i Sydamerika, Afrika och Asien.

Sländan Pantala flavescens icke så nätta utbredning. Achim Raschka, CC BY-SA 3.0

De som gjort studien är lite försiktiga och säger att deras genetiska data föreslår att arten den här trollsländan Pantala flavescens bäst förstås som varande en global panmiktisk population istället för att utgöras av en serie populationer som är skilda från varandra. Det vanligaste sättet på vilken population inom en art är besläktade är att två populations som bor nära varandra är närmare släkt med varandra än populationer som lever längre ifrån varandra. Populationerna isoleras gradvis av avstånd. Men detta gäller alltså ej Pantala flavescens. En individ i Indien kan vara närmare släkt med en individ från östra Kanada, eller Sydamerika, än vad den är med artfränder i sin geografiska närhet (universitetet Rutgers egen info om studien).

Det uppstår som sagt många frågor. Är det här möjligt? Hur starka är deras data? Passar deras genetiska markör för den här frågeställningen hos den här arten? Det finns inget annat skäl till min skepsis om deras data än att jag själv saknar kunskap för att utvärdera dessa aspekter av artikeln. Om det är så som de föreslår, hur gör djuren? Andra har, inspirerade av den här trollsländans fantastiska flyg- och flyttförmåga, föreslagit att arten existerar i en global panmiktisk population, men inga genetiska studier har tidigare gjorts. Djuret kallas på franska le Pantale globe-trotteur! Om studiens resultat står sig ligger så klart lösningen på gåtan i trollsländans förflyttningar, men samtidigt vill man ju veta mer. Det bisarra med studien tar inte slut med slutsatsen att dessa djur flyger rekordlångt. Hur långt flyger de? Hur systematiska är deras långa flygturer. Hur kan sydamerikanska individer vara nära släkt med indiska individer? Möts individer på speciella platser? Använder de oväder eller jetströmmar för att sprida sig? Hur kan panmixi vara möjligt för denna insekt?

För att få perspektiv på panmixi tycker jag ålen är en bra och mycket märklig art (artfakta). Alla ålar (Anguilla anguilla) simmar till Sargassohavet och parar sig. Så en ål från Spanien kan i Sargassohavet lika gärna para sig med en ål från Marocko som med en ål från Polen. Vart i Europa eller Afrika de nya ålarna sedan flyttar och bor spelar ingen roll, för de ska ändå tillbaka till Sargassohavet för att leka. Återvändandet till och leken i Sargassohavet är nyckeln bakom ålens panmixi. Hur kan samma mönster uppstå för en liten trollslända med sin cirkumpolära utbredning och brist på Sargassohavsliknande parningsplats?

Här var två spännande studier som kommit den senaste veckan. Kommer de genuint märkliga resultaten från trollslände-studien märkas mellan diskussionerna om schimpansernas religiösa tendenser? Trollsländans chans till uppmärksamhet kanske ligger i att man kan spela rekordkortet. Rekord funkar alltid. För indirekt sett leder trollsländestudien till slutsatsen att de måste flytta långt, förmodligen rekordlångt. Men hur sjuttsingen bibehåller den globala populationen panmixi?

Uppdaterad 0800 4 mars. Jag rättade lite språk och lade till text om bland annat hackspettsmedjor och lövsalsfågel, samt ett franskt namn på trollsländan. Tack Martin Stervander som hittade fel i rubriken 🙂

Advertisements

2 responses to “Schimpanser, religion och trollsländors panmixi

  1. Att de är försiktiga med sina trollsländedata har jag full förståelse för! De jämför ju bara DNA för en enda gen och endast 49 individer! Att låta en enda individ representera hela Sydamerika är nog lite tunt! Däremot kan de mycket väl ha rätt, men det behövs mera data för att verkligen kunna säga det.

    • Håller så klart med. Men med så stor geografisk variation verkar det inte orimligt att en tydlig struktur skulle visat sig. Tack för kommentar 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s