Uppdatering: pilgrimsfalksläppet gick inte fullt så bra

Måste bara uppdatera läget. Efter att jag skrivit förra inlägget om falksläppet hände massa saker vid Folksamhuset och dagen fick ett ganska tragiskt slut. Honan flög iväg ytterligare en gång, blev nedtryckt av måsar på en innergård. När den senare flög iväg krockade den med glasruta och dog. Trist och tragiskt. Den ena av hannarna hade en liknande upplevelse och när även han hamnade på marken omhändertogs han i ok skick. Så status idag, söndag, är att bara en hanne är kvar på Folksamhuset. Men han verkar i skrivande stund må ok och är kvar, välfungerande.

Det är hårt för unga djur när de ska ut i världen. Jag skrev i det här inlägget om hur ond bråd död är vardag för unga djur i naturen. Där gav jag exempel från ett par studier om talgoxar som visade i ett fall att hälften av alla talgoxeungar dog medan de var kvar i boet och i ett annat fall att av 342 ungar som följdes efter att de lämnat boet dog hälften av dessa redan inom 20 dagar.

Talgoxe tigger

Den här ungen tigger mat från föräldern och har generellt sett dåliga odds. Bild från Frescati hage i Ekoparken den 30/6 2015.

Nu håller jag tummarna för falkhannen som fortfarande finns kvar.

 

Annonser

9 responses to “Uppdatering: pilgrimsfalksläppet gick inte fullt så bra

  1. Pingback: Pilgrimsfalksläppet idag gick bra | Bild & Naturhistoria·

  2. Tråkigt, kommer följa och se hur det kommer gå för falkhannen!
    Hoppas den klarar sig! Hur stor chans är det erfarenhetsmässigt?

    • Chanserna för en ung individ är alltid dåliga, men vissa överlever. När man har statistik kan man bara uttala sig om en grupp/population med större säkerhet, och inte en individ, så det är bara att hålla tummarna.

  3. De hade ett inslag om pilgrimsfalksprojektet kl.9.10 på SVT 1 i morse!
    Bra att det uppmärksammas även om inte allt gått bra!

  4. Eftersom det var precis samma problem förra året, uppenbarligen borde man kunna dra lärdomar av tidigare erfarenheter?

    • Visst har du en poäng. Men samtidig är det här en extremt välbeprövad och framgångsrik metod. Den användes ursprungligen för att föda upp falkar till falkenering, men har sedan länge också använts för att rädda populationer av pilgrimsfalk, kaliforniakondor, aplomadofalk, apörn (harpya), präriefalk etc. De första dagarna är kritiska och därför finns folk på plats för att ta hand om falkar som hamnar i trubbel. Tyvärr hann man inte med innan den ena falken flög in i glasruta och dog.

      Dessa risker känner man till och det är därför man inte kan sätta igång sådana här projekt utan en långsiktig plan. C:a 80% av falkarna dör av någon anledning (svält, förgiftning, olycka) under det första året och vill man få igång nystart av pilgrimsfalk i ett område måste man sätta ut falkar många år i rad.

      Samtidigt ska det sägas att måsarna och trutarna i Stockholm har visat sig mycket besvärliga. Normalt oroar man sig för till exempel berguvar, duvhökar, fiskgjusar.

      Så, du har en stor poäng, samtidigt ska man inte blunda för att det redan finns enormt mycket erfarenhet och jag tycker inte man ska döma det här projektet. Det är välplanerat och bygger på massor av kunskap, tidigare framgångar (och så klart erfarenheter av en del motgångar).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s