#33: Strömstare

Strömstare

Underbar småfågel som lever flygande pingvinliv. Sickla sluss 2011.

Många arter nu på den här senaste delen av listan har jag väntat länge på att få skriva. Som det här om strömstarar (Cinclus cinclus). Under vintern lever dessa fåglar bokstavligen i en värld av is. Jag måste erkänna att trots att de lever och frodas i den här miljön, och verkar må bra, så finns det inget inbjudande eller mysigt med ett vattendrag i februari. Absolut ingenting. Det är kallt ovan vattnet, svinkallt i vattnet, de står ibland på snorhala och iskalla stenar och dessutom spenderar de ganska mycket tid halva fötterna nedsänkta i vattnet.

Relaterat till detta råkar vara en sak jag ibland har irriterat mig på i naturfilmer. Inte filmerna i sig utan filmernas manus. Ofta sägs det vara ”på liv eller död”, ”nu eller aldrig” eller ”den här arten lever i en fruktansvärd och extrem miljö”. Men visst, livet är just på liv eller död, det verkar inte finnas några alternativ. Min invändning detta till trots är varför djuren inte tillåts ha lite vardag och man kan väl erkänna att trots vinterforsens vidrighet verkar detta vara något strömstarar trivs med att hänga vid? Det är här de är, så frivilligt naturen tillåter det att vara. Jag tycker att djurs vardag ofta räcker långt, den innehåller tillräckligt med drama utan att man måste dopa naturfilmsmanus med det snabba, det effektsökande och det lättköpta.

Strömstare

Effektsökande naturfoto? Hur som helst, en strömstare i den övre delen av Nyfors, Tyresö, 2011.

Men, inte ska plats #33 bli ett gnäll! Nej, tillbaka till strömstarar och deras vardag. Hur fan står de ut i kylan?

Man skulle kunna tänka sig att det måste vara något speciellt med deras fjäderdräkt. Det har existerat en gammal tanke att strömstarar har en exceptionellt tät liten fågelpäls. Ska man vara varm och stå ut i vardaglig kyla ska man väl ha en tät päls. Det här är faktiskt en fråga som John Davenport med kollegor på universitetet i Cork, Irland, ville söka ett svar på.

Det de gjorde var att undersöka fjäderdräkten hos strömstarar samtidigt som de använde koltrastar att jämföra med. Till exempel tittade de på hur tätt fjädrarna sitter på huden. Lite förvirrande men blåsan där fjädern sitter kallas follikel, som en hårsäck, eller fjädersäck. Men deras slutsats var att follikeltätheten inte alls var högre än hos koltrastar. Tätheten var i princip identisk mellan dessa två arter trots så vitt skilda levnadssätt!

Strömstare

Här står det lilla krypet, som vanligt, i forsen, med sina 3 322(?) fjädrar. Dag ut och dag in. Allt detta för att fånga husmaskar (nattsländelarver) på botten. Januari, 2011, Nyfors i Tyresö. 700 mm, f/45, 1/4 s, ISO 800.

Trots detta verkar strömstararna ändå ha en mycket varmare fjäderdräkt än koltrastar. Men på ett lite lustigt sätt. För i jämförelse med koltrastar som är nakna mellan sina folliklar har strömstarar små värmande fjädrar ”överallt”. Tydligen utan att dessa har sådana fjäderblåsor så de förtjänar att kallas folliklar. Förvirrad? Hur som helst, hela huden är alltså pepprad med små fjädrar mellan folliklarna. Dessutom har strömstararna massvis med gossigt dun på huvudet och vingarna, det har inte heller koltrastarna. Strömstararnas bröst- och ryggfjädrar har dessutom en mycket finare struktur än koltrastarnas. Den fina strukturen gör att mer luft får plats i fjäderdräkten vilket i sin tur ger mer isolering. Det här resulterar i att strömstarar trots allt har fler fjädrar (dun och konturfjädrar) än koltrastar. De vinner alltså vem-har-flest-fjädrar-tävlingen med rungande 3322 mot 1704 (genomsnitten för de två arterna i studien).

Så, med tanke på det märkliga vårklimatet som råder dessa majdagar i Mellansverige är det högst relevant att dra den kanske något uppenbara slutsatsen att det där med kyla är något strömstararna klarar av bra. Dag ut och dag in. Och det är något jag tycker är lika fascinerande oavsett om det gäller isbjörnar, kejsarpingviner eller strömstarar. Det är alltså inte alltid kylan som är problemet – kylan är vardag. Och finns det bara mat för en strömstare klarar den vädret och ruggigheten bra för värme kan en strömstare göra själv.

Strömstarar är trevliga att hänga med, pigga, fulla av liv och något så ovanligt som en chokladbrun småfågel som simmar och dyker mest hela tiden. Att de dessutom löst problemet med att äta insekter året runt på våra breddgrader är något jag lyfter på hatten för. Idag, med strömstare, är det alltså oemotståndligt på plats #33. 

Referenser

Davenport, J., O’Halloran, J., Hannah, F., McLaughlin, O., & Smiddy, P. (2009). Comparison of Plumages of White-Throated Dipper Cinclus cinclus and Blackbird Turdus merulaWaterbirds32(1), 169-178.

Advertisements

4 responses to “#33: Strömstare

  1. Härligt inlägg om en alldeles egenartad fågel!
    Strömstaren måste väl rimligtvis också äga en hyfsat effektiv värmeväxlare i benen?

    • Tack! De är speciella. Och fågelben är märkligt bra på att klara kyla. Principen är nätverk av blodkärl som strömmar emot varandra. Kallt blod från fossingarna värms upp av att strömma tillbaka nära kärl med varmt blod från kroppen. Fågelfötterna klarar sig undan frysning och kroppen slipper ta emot för kallt blod. Grym värmeväxlare!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s