#36: Bambuhaj

Haj

Bambuhaj (Chiloscyllium punctatum) funnen på det lätta sättet, på dagen när den sover. Dyksajten med det underbara namnet Temple of the Sea, utanför Perhentian Kecil, Malaysia, 2013. 40 mm, f/9, 1/200, ISO 100 och blixtar.

Här kommer en av de gulligaste hajarna, och gullighet räcker långt på topplistor. Dessutom, denna art är en haj som krossar myter. Så, låt mig presentera: Bambuhaj!

Först och främst, hur hittar man en bambuhaj? Man kan göra på två sätt och sannolikheten är mycket stor att den ena metoden är framgångsrikare än den andra. Hur man finner en bambuhaj har mycket att göra med hur de lever. Det är nattaktiva hajar som ligger och sover hela dagarna. En bambuhaj skulle nog älska att gå på fiskrestaurang med musselsoppa, skagenröra och räkmackor på menyn (så länge restaurangen inte serverar hajfenssoppa kanske). För på nätterna kryper de bokstavligen omkring, alltså de går med sina fenor, på botten och på rev och letar efter räkor, musslor, krabbor och små fiskar som gömmer sig. Vid upptäckt slurkar de i sig bytet. Så, här kommer metod ett. Bambuhajars levnadssätt gör att man mycket entusiastiskt, men ack så ofruktbart, kan spendera ändlösa timmar i och leta födosökande bambuhajar i ett mörkt hav på natten. Om man alltså befinner sig inom deras utbredningsområde. Men det här har hittills visat sig vara en mycket dålig metod. Den här metoden innebär också vissa risker, då man till exempel kan bli livrädd då ficklampan regelbundet skrämmer upp krabbor, stora som handbollar, vilka skvätter iväg ett par decimeter framför ansiktet när man snorklar hem på den mycket grunda sjögräsängen (<0,5 m djupt…).

Den andra metoden är mycket bättre, kanske inte roligare i sig men absolut säkrare om man verkligen vill hitta en bambuhaj. Man frågar de en kunnig dykguide om man kan få åka och titta på bambuhaj. Om dykguiden svarar ”Ja. Jag vet var de sover på dagarna.” så hänger man helt enkelt på.

På vilket sätt krossar bambuhajar myter? Jo, på två sätt tycker jag. Eller, egentligen krossar de egentligen myter på tre sätt. Vi tar den tredje först, mycket kort. Bambuhajar ligger alltså stilla och sover hela dagarna. Det betyder att myten att hajar måste simma hela tiden för att inte drunkna (alltså andas) är just en myt. Vissa hajar kan alltså ligga stilla och pumpa vatten över gälarna på egen hand. Om du vill få en bambuhaj-andningsupplevelse kan du hålla för näsan med ena handen så ingen luft slipper ut den vägen. Sedan kan du göra en Dizzie Gillespie-spela-trumpet-min, spänn alltså ut kinderna allt du kan. Med andra handen kan du nu pressa ihop kinderna och härmed få en aha-upplevelse att munnen full med luft pressas ner mot lungorna. Det här kan bli lite obekvämt då du säkert, som jag, saknar gälöppningar så luften slinker inte ut obehindrat. Exemplet är alltså fel, men kanske ändå illustrativt. (Jag hostade till när jag provade.) På engelska kallas detta buccal pumping, kindpumpning. Men okej, vissa hajar kan inte kindpumpa, som makohaj (en toppfem-art om jag bara hade sett en…). De lever sitt liv i fart och låter istället sin framåtrörelse ge kraft åt vattnet att röra sig över gälarna.

De andra myterna då? Jo, först och främst det där med hajar som bitande monster. Bambuhajar har en lite överraskande diet, de äter förutom fiskar och mjuka djur även krabbor och hårda djur. Klassiska hajtänder låter inte som en bra idé om man ska krossa en krabba. I en finfin artikel om bambuhajar kan man läsa om en intressant sak som hände ett par forskare som jobbar med en annan bambuhajart (Chiloscyllium plagiosum). De brukade mata sina bambuhajar med mjuk mat, som bläckfiskar och fisk, men matade en dag sina hajar istället med små krabbor. De blev förvånade när hajarna istället för att sluka krabborna hela krossade dessa och spottade sen ut skalet. Hur kan man ha vassa spetsiga tänder och samtidig mosa en krabba? Så tänkte säkert Jason Ramsay och Cheryl Wilga när de utförde experiment för att ta reda på hur bambuhajarnas tänder funkar.

Bambuhajtänder

Spetsigt för fasthållning vid fångst av mjuk mat och krossande plattor vid fångst av hård mat. Fiffig man-tager-vad-man-haver-lösning! Jag kanske skulle ta en lär-dig-rita-kurs…

Bambuhajars tandlösning är ett fint exempel på hur evolutionen går till. Lösningar kan endast uppstå om de är möjliga utifrån existerande form. Bambuhajars tänder är alltså ledade. Om en bambuhaj sätter tänderna i en smaskig mjuk fisk förblir de resta och håller fast fisken. Men, om samma haj fångar en hård krabba viks tänderna mot käkarna så de tillsammans bildar en hård krossande platta! Bambuhaj är inget läskigt bitande monster med jättetänder. De har små sugrörsmunnar med ledade småtänder.

Myt nummer två handlar så klart om hajar som korkade maniska mördarmaskiner. Hajar, precis som nästan alla andra djur kan lära sig massor av saker och känna av sin omgivning. Jag känner till flera kommersiella akvarier som idag tränar sina hajar, precis som att andra djurparker tränar isbjörnar och tigrar. Det är smidigt att vara en djurpark eller ett akvarium om ens djur kommer på kommando och dessutom tolererar veterinärundersökningar. Att bambuhajar är känsliga för omvärlden skrev jag om i ett inlägg för ett år sedan. Det handlar om att bambuhajfoster, fortfarande okläckta, är känsliga för elsignaler som andra hajar avger när de är ute och letar mat. Om ett stort hajfoster rör sig i sitt ägg, kapsel, är de lättare att upptäcka. I den här studien visar de att bambuhajfoster reagerar på dessa elsignaler och blir blickstilla en stund. Att bli blickstilla är fiffigt för att undgå upptäckt, överleva lite till och på så sätt hinna med kläckning och ett eget fritt liv av fiskbitande och krabbkrossande.

Hur  gulliga bambuhajyngel är och hur ett bambuhajfoster ser ut i sin kapsel kan man kika på i filmen nedan där Jonas Wahlström tagit med sig några hajar till en radiostudio. Notera att det är inga viltfångade hajar, då insamling av vilda fiskar kan leda till utrotning. Lyssna också på den lite förvirrade diskussionen om huruvida fiskar är däggdjur och om däggdjur som lägger ägg är fiskar.

Bambuhaj är en av mina favorithajar, här hamnar den på plats #36!

Referenser

Kempster, R. M., Hart, N. S., & Collin, S. P. (2013). Survival of the stillest: predator avoidance in shark embryos. PloS one8(1), e52551.

Ramsay, J. B., & Wilga, C. D. (2007). Morphology and mechanics of the teeth and jaws of white‐spotted bamboo sharks (Chiloscyllium plagiosum). Journal of morphology268(8), 664-682.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s