#41: Pilfink

Pilfink

En pilfink i Singapore, 2006. Lika fin som i Sörmland, eller i Skåne, eller i Tibet… 300 mm, f/4, 1/200 s, ISO 100.

Ska man göra något ska man göra det ordentligt. Klyschigt måhända, men på något sätt passar det pilfinkar. Pilfinkar är en hyfsat vanlig fågel och när det gäller vanlighet och utbredning är detta något pilfinkar gör vansinnigt ordentligt. Denna art finns i ett enorm stort område, de finns i hela Indonesien väster om Nya Guinea och från Japan i öster. De fyller alltså i princip hela Asien, förutom södra delar av Indien och de nordliga delarna av Sibirien. Norge utgör den nordvästliga gränsen och västerut försvinner pilfinkarna där Portugal stupar ner i Atlanten. Miljontals kvadratkilometrar har pilfinkarna lagt under sina vingar. Det är lätt att resa, mycket och länge, utan att lämna pilfinksland.

Trots pilfinkarnas stationära liv, de flyttar alltså inte utan är kvar mer eller mindre i samma område hela livet, är de ändå överallt i livet. I min första studie som doktorand jobbade jag med just pilfinkar. Pilfinkar från mörkaste Sörmland. Första gången på äventyr i Sydostasien landade vi på en skruttig liten flygplats i Sandakan, Borneo. På väg ut mot en taxi såg jag en fågel bredvid stigen i en låg häck; pilfink. Promenad i botaniska trädgården i Singapore samma år såg jag, vadå; jo pilfink.

Visslisar

Pilfinkssällskap i Singapore: en del av en orientalisk visselandsflock (Dendrocygna javanica). 300 mm, f/4, 1/800 s, ISO 100.

Tack vare deras enorma utbredning är pilfink som art ett ekologiskt äventyr som verkligen får uppleva mycket. Om det nu är lämpligt att talal om en arts upplevelse. En Singapore-pilfink får nöjet att hänga med visseländer och solfåglar men måste akta sig för varaner. En svensk pilfink kan säkert smittas av alfavirus (som ger t ex Ockelbosjukan) och flavivirus (som kan ge TBE). Inte för att inte pilfinkar i Singapore blir sjuka, men ingen veterinär vid Singapore:s veterinärmedicinska anstalt kommer utbrista: ”Herre min skapare, pilfinken kan ha haft Ockelbosjukan!” eller ”Astaga, burung pipit pokok mungkin mempunyai penyakit Ockelbo!” på malajiska. (Ok, enligt Google translate…)

Pilfink

En unge som nyligen lämnat, eller snarare blivit bortkörd från, föräldrarna. Är man pilfink och bor på Nusa Lembongan, eller intilligande Bali, får man snabbt lära sig äta ris ur en canang sari, här sittandes i ett enklare hustempel. 400 mm, f/8, 1/400 s, ISO 500.

Pilfinkar bor till och med på södra halvklotet då pilfinkarna i nejden kring Bali bor på drygt 8° syd och finns det pilfinkar på södra Östtimor har de passerat gränsen bortom 10° syd. Dessa pilfinkar bor närmare pingviner än valrossar och upplever en helt annan kultur än våra nordliga pilfinkar. I Sverige har vi våra fågelmatningar; solrosfrö och talgbollar är nästan obligatoriska objekt i en modern trädgård och uppskattas starkt av bygdens pilfinkar. Pilfinkarna på Nusa Lembongan hänger också på en slags fågelmatning. På sina tempel, och på marken, lägger balineser ut canang sari, en slags offergåva där ofta något matigt som ris eller kex ligger i en liten korg flätad av palmblad. Populärt hos de lokala djuren. Här slipper pilfinkarna visseländer och TBE, men måste istället bråka om maten på alla canang sari med pärlhalsduvor, katter och höns. Katterna är så klart jobbigast. Sitter det en katt och jamande klagar på husinnehavaren som är försenad med morgonens canang sari håller sig pilfinkarna undan.

Höns vid 8 grader syd

På en av Nusa Lembongans gränder har hönsen vunnit kampen mot pilfinkarna över den här canang sari:n. 17-40L vid 40 mm, f/4, 1/200 s, ISO 500.

En sista sak pilfinkar gör ordentligt är charm, de är ordentligt duktiga charmtroll. De överraskar på flera sätt. Ingen fågel kan som en pilfink lirka sig ur en hand, envetet arbetandes med axlar och kropp för att helt plötsligt explodera i en kraftansträngning och försöka slita sig loss i förtid.

Pilfinkar överraskar också i slagsmålssammanhang. Djur har ofta mycket ordnade slagsmål. Beteendena är mycket exakta och djuren verkar följa några slags regler, man talar om att slagsmålen och beteendena är ritualiserade. Tänk något stort med horn, eller en ciklid. Runt runt i ring kan två hannar spänna sig och mäta storlek, vilket då gäller både hjort och ciklid. Efter detta kanske de börjar närma sig varandra och frusta lite om det är hjortar eller slå vattenpuffar med stjärten mot varandra om det handlar om ciklider. Har inte slagsmålet löst sig vid det här laget och en vinnare korats fortsätter slagsmålet. Då låser hjortarna hornen i en kraftmätningsstångning medan cikliderna istället gör upp i slagmålets klimax genom munbrottning. De suger helt enkelt tag i varandras munnar och snurrar och drar. Pilfinkar? Nej. Jag spenderade många timmar (veckor, månader snarare) tittandes på pilfinkar och såg aldrig dem bråka, tills helt plötsligt en eftermiddag hände det. I en grupp om sex pilfinkar satt en individ i badskålen när en annan individ som stod bredvid helt apropå slungade sig emot den andre och sparkade med benen och pickade med näbben så vattnet stänkte, offret trycktes ner i vattnet ett kort ögonblick innan den överraskat räddade sig undan och flög in i plastjulgranen och gömde sig. (Det var mycket dramatiskt i slow motion på videon.)

Att de är hundra resor sötare än gråsparvar hjälper också till. Gråsparv är en mycket nära släkting. Och vips, här stöter vi återigen på en namnförbistring inom djurvärlden. Gråsparv och pilfink är lite lustigt så klart, framför allt då de tillhör samma familj Passeridae, med det kreativa svenska namnet sparvfinkar…

Dessutom sitter pilfinkar och tjattrar i sin flock när solen går ner, vilket djur! Pilfinkar, arrow sparrows, pillelitos, plats #41 är er!

Referenser

Juřicová, Z., Pinowski, J., Literak, I., Hahm, K. H., & Romanowski, J. (1998). Antibodies to alphavirus, flavivirus, and bunyavirus arboviruses in house sparrows (Passer domesticus) and tree sparrows (P. montanus) in Poland.Avian diseases, 182-185.

Advertisements

7 responses to “#41: Pilfink

  1. Här i Österbotten var Pilfink länge en raritet. Jag såg dem för första gången på 90-talet och då höll jag på att tappa hakan. Hade nämligen inte varit ute i fågelskådar-svängen på många år och under min inaktiva period hade Pilfinkarna uppenbarligen passat på att invadera landskapet. Nu är de ju överallt och vår trädgård har tre häckande par. Plats 41 är de nog väl värda. Dessutom föder de sparvhökarna på vintrarna. Av alla observerade tillslag hökarna gjort vid vår fågelmatning så har bytet varit pilfink och/eller ibland gråsparv (svårt att se skillnad på kvarlämnade vingben och några utspridda dun).

    • Tack för kommentar Robert. Häftigt att de blivit så vanliga i Österbotten. I takt med att det blir varmare kommer pilfinkarna smyga sig norrut, vem vet, snart sitter de på Varanger och kanske även kommer leva ut med Sibiriens kust.

      Kul också att läsa din blogg!
      /Johan

  2. Om jag minns rätt, så ligger pilfinkar och gråsparvar så genetiskt nära varandra att de kan para sig och få en fertil avkomma. Men när en sådan bastardiseringsmöjlighet finns, så verkar det som om den sällan eller aldrig utnyttjas spontant i naturen. Jag har t ex aldrig hört talas om att någon har sett en pilsparv eller en gråfink. Nu är ju pilfink och gråsparv starka över hela världen, men rent hypotetiskt, i ett läge där utrotning skulle hota båda arterna, vore det inte en fördel om pippina hoppade över skaklarna och fixade ett gäng pilsparvar, som kanske skulle ha större chans att överleva? I hundvärlden talar man om ”korsningsvitalitet” – funkar det inte likadant bland foglarne, när de blir alltför fåtaliga?

    • Hej Basti!

      Här kommer ett batteri av motbevis, i form av bilder på hybrider av pilfink x gråsparv 🙂
      http://svalan.artdata.slu.se/birds/gallery.asp?art=839&art_leaf=True

      Huruvida avkomman är infertil är lite lurigt, jag känner till en studie där man först drog slutsatsen att avkomman var fertil, men sedan tog man tillbaka den slutsatsen då man insåg att barnen kom från utomäktenskaplig parning och att hybridpappan alltså inte var genetisk pappa. Men lite googling borde ge svaret på hybridernas fertilitetsgrad. Men, för att vara vag, och korrekt, ibland går det, ibland går det inte.

      Kul att du fortfarande läser, och tack för kommentar!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s