#58: Lärkfalk

Lärkfalk

Lärkfalk som fångar insekter i flykten på kvällskvisten. 700 mm på fri hand för att hinna med och för att panorera valde jag f/5,6 och 1/125 s, ISO 100, så blev det lagom lång tid för lite följsam bakgrundsoskärpa. Bilden är tagen vid Dalkarlsäng, Sörmland.

Dagens art sätter det där med migranter och svenskhet på sin spets. Lärkfalkar (Falco subbuteo) är ohyggligt läckra små rovfåglar. Trots att en lärkfalk kan fånga både en ängspiplärka och en hussvala är de riktiga insektsätare. På bilden ovan är det en skalbagge den är ute efter och det är ljuvligt att stå en ljum sommarkväll och njuta av lärkfalkar som seglar runt, girar och accelererar ifatt trollsländor. Liksom andra insektsätare, som till exempel hussvalor, flyttar lärkfalkar till tropiska Afrika och äter insekter och småfåglar under vintern.

Det där med svenskhet då? Jo, vi kallar gärna dessa djur ”våra fåglar”, ”svenska fåglar” eller som att den ovan skulle kunna kallas en ”sörmländsk” lärkfalk. Men dessa djur känner inga gränser, och vad visar väl det bättre än en studie där man försett en lärkfalk med en GPS-sändare så hela dess flyttning kunnat kartläggas. GPS-sändarna är nu så pass små att de kan användas till hyfsat fjuttiga fåglar som lärkfalkar ändå är. En lärkfalk väger inte mer än 200-300 gram. År 2008 satte ett gäng tyska forskare små 5-gram lätta GPS-sändare på en lärkfalk i Tyskland. Bild på falken med sändare finns i deras uppsats. De kunde följa den falkens flyttning under ett par år och det visade sig att den spenderade inte mer än en tredjedel av året i Europa, största delen av sitt liv spenderar den i södra Afrika, flygandes omkring i trakterna kring Angola och Zimbabwe, c:a 1 000 mil söder om sin tyska häckningsplats.

Bland det häftigaste med lärkfalkar är deras fart. De är byggda för ett liv i luften med långa smala vingar. Det här gör att de också kan flytta snabbt. Den GPS-försedda angolesisk-zimbabwisk-tyska lärkfalken flyttade som snabbast 124 mil på två dagar under vårflyttningen genom Mali och Marocko. Den näst snabbaste etappen var under samma vår då lärkfalken flög 103 mil på två dagar från Marocko till södra Frankrike.

Dessa kosmopoliters framfart blir än tydligare när man kikar på det gänget i Lund, med Roine Strandberg i spetsen, skrivit om sin GPS-sändarförsedda lärkfalkar. På en av deras ruttkartor ser man att en lärkfalk på ett års tid kan korsa uppemot 30 olika nationsgränser. Är de återvändande falkarna svenska? Kongolesiska? Eller kanske angolesiska?

Jag ska försöka ta lite svettigare flygbilder på lärkfalkar i vår, så jag är i alla fall tacksam att de snart kommer och besöker vårt nordliga hörn en kort stund igen. Jag ser fram emot vårens lärkfalkar, för ni är mitt favvodjur på plats #58.

Referenser

Meyburg, B. U., Howey, P. W., Meyburg, C., & Dietrich Fiuczynski, K. (2011). Two complete migration cycles of an adult Hobby tracked by satellite. British Birds104(1), 2.

Strandberg, R., Klaassen, R. H., Hake, M., Olofsson, P., & Alerstam, T. (2009). Converging migration routes of Eurasian hobbies Falco subbuteo crossing the African equatorial rain forest. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences276 (1657), 727-733.

Advertisements

2 responses to “#58: Lärkfalk

  1. Självfallet ska lärkfalken betraktas som svensk! Detta kräver den svenska nationalkänslan. I Sverige heter denna fågel lärkfalk, och skulle ha svenskt pass, om sådana utfärdades för viltlevande fåglar. När lärkfalken landar i Zimbabwe heter den något annat, med klickljud i, och skiftar snabbt och behändigt till sitt imaginära zimbabwiska pass. Människor kan ha mer än ett medborgarskap, och då kan väl även fåglar ha det, om än imaginärt. Härstädes boende zimbabwiska flaggstångsinnehavare har nog ingen svårighet med att hissa den svenska flaggan den 6 juni och den zimbabwiska den 18 april. Delad glädje är dubbel glädje.

    När lärkfalken slår i skyn sin drill över Sörmland, är den således lika ursvensk som kebab och pizza. Detta bestrids icke av det faktum att den känner sig hemtam i Angola och Zimbabwe – detta är väl inte så konstigt, när den semestrar där åtta månader om året. Sett ur svensk synvinkel.

    Det där skulle Carl von Linné säkert ha rett ut, om han bara hade tänkt på det. Lärkfalken själv bekymrar sig dock föga för allt detta.

    • Njae, inte bara semestrar dessa fåglar i Angola och Zimbabwe, de jobbar hårt även där. För de tjusiga röda byxorna måste bytas ut, med ökad vattenmängd i kropp och fjädersläpp och annat som ruggning medför. Dessutom måste de se upp för klippytonormar när de sover på nätterna.

      Kanske ligger semestern i flykten, 100 mil på två dagar, det är nog kul om man är lärkfalk, eller?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s