#71: Knölhuvad papegojfisk

Papegojfisk

Bland de mäktigaste fiskarna i havet – de knölhuvade papegojfiskarna. Dessa simmade förbi revet på Perhentian Besars sydvästra hörn, i nordöstra Malaysia, juli 2013. Canons 17-40 mm-zoom vid 20 mm, f/9, 1/200 s, ISO 100. Jag vill också klargöra att jag rensat bort s k backscatter från bilden.

Det här är en av de absolut bästa fiskarna. Knölhuvad papegojfisk (Bolbometopon muricatum) är världens största papegojfisk. De kan bli en och en halv meter långa och väga nästan 75 kilo. Och, de äter hårda koraller. Det här är rätt bisarrt, ett sådant här knölhuvud tuggar i sig över fem ton kalk i form av hårda koraller per år enligt beräkningar gjorda av Bellwood m fl i en artikel från 2003. Läskigt kan man tänka, då korallreven globalt förstörs i hög takt av människor. I områden där människor förstör reven har dessa bestar en negativ effekt på reven, men Bellwood m fl poängterar att i normala tätheter på ostörda rev så balanseras deras enorma korallaptit väl av korallernas egen tillväxt.  Äter man koraller bajsar man sand. Många av världens finaste stränder är just byggda av sådant sandbajs. Molnet framför fisken på bilden är en sådan sandbajsklutt, eller snarare moln, som fisken nedan gjorde sig av med innan den simmade ner mot botten igen.

Jag har aldrig hört talas om att någon blivit attackerade av dessa fina fiskar. Men den där stenhårda näbben gör att det är väldigt enkelt att hålla avståndet till dem. Tankar på vad de skulle kunna göra med ens knäskålar hjälper till.

Varför har de en klump på huvudet? kan man också fråga sig. Den här frågan visar återigen hur ohyggligt fattig den mest basala kunskapen är om djuren i haven. Trots sin exklusivitet i form och storlek är det hyfsat ofta man ser dessa knölhuvuden. Det är anmärkningsvärt att deras vanlighet till trots (fast globalt minskar de i en skrämmande takt) beskrevs inte deras slagsmålsbeteende förrän blott två år sedan. Då beskrev Muñoz med sina kollegor knölhuvudenas ritualiserade slagsmålsbeteende i PLoS ONE. Två individer närmar sig och accelererar kraftigt med stjärtfenorna och bonkar rätt in i varandra, som två myskoxar. Efter krocken cirklar de runt varandra och delar ibland ut bett (aj!!). Kolla filmen, och framför allt lyssna.

Hannarna har en mer utvecklad knöl och är större än honorna. Det verkar alltså vara så att denna fisk utvecklat ett beteende som är (kanske?) mycket ovanligt bland fiskar, men mycket vanligt hos partåiga hovdjur, som myskoxar, hjortar och får. Detaljerna om fiskarnas slagsmål kanske kommer i framtiden, idag vet vi fortfarande nästan ingenting. Ett spektakulärt beteende hos en spektakulär och enormt stor djurart, enligt Muñoz m fl alltså helt obeskrivet till 2012. Märkligt att vi på många sätt bättre känner månens yta än havets djup och vad som försigår där.

Avslutningsvis har denna fisk dessutom ett namn som osar dinosauriestatus. Sug på Bolbometopon ett tag. Plats #71 är kanske lite snålt för ett sådant här djur, men men, konkurrensen är knivskarp.

Referenser

Bellwood, D. R., Hoey, A. S., & Choat, J. H. (2003). Limited functional redundancy in high diversity systems: resilience and ecosystem function on coral reefs. Ecology letters6(4), 281-285.

Muñoz, R. C., Zgliczynski, B. J., Laughlin, J. L., & Teer, B. Z. (2012). Extraordinary aggressive behavior from the giant coral reef fish, Bolbometopon muricatum, in a remote marine reserve. PloS one7(6), e38120.

Advertisements

One response to “#71: Knölhuvad papegojfisk

  1. Pingback: #70-Balistare | Bild & Naturhistoria·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s