Göteborgs universitet med Svenska kyrkan?

Ibland blir man lite förvånad. Jag stötte på en pdf-fil under kvällens Darwingooglande (länk till pdf-fil hos Svenska kyrkan). Det som fångade mitt intresse var kombinationen av upphovsrättsmakare. Det verkar vara ett samarbete om Charles Darwin, evolutionsteorin och religion mellan universitet och kyrka; klart ovanligt. Den religiösa aspekten syns inte framsidan annat än genom logotypen. Jag gissar att filen har något att göra med Darwinjubileet några år sedan då Charles själv fyllde 200 år medan hans bok Om arternas uppkomst firade 150 år (här ett inlägg om hur de kom på allt).

Pdfen

Bit av framsidan med Svenska kyrkans, Universeums och Göteborgs universitets logotyper.

Och jag måste säga att det är en trevlig folder med en god genomgång av vad evolutionsteorin är, hur den uppstod, Alfred Russel Wallace:s och Charles Darwins samtida arbete och vad evolutionsteorin ämnar att förklara. Kort och kärnfullt. Men bläddrar man vidare blir det hela lite grumligt. Bilden av vad vetenskap är och vad vetenskap kan ha för relation till religion tas nämligen upp; längre ner (sidan 9, eller pdf-filens sida nr. 10) kan man läsa:

”Idag menar stora delar av den världsvida kyrkan att kristen tro och acceptans av evolutionsteorin är förenliga. […] Förenande för bibelns olika skapelsebilder är Gud som skapare och som upprätthållare av skapelsen.”

Det är väl okej att Svenska kyrkan tycker så, men vad har det med vetenskap att göra? På sista sidan dras sedan slutsatsen att ingen konflikt behöver finnas mellan religion och naturvetenskap då ”Två huvudspår är att se dem antingen som två oberoende storheter, eller som perspektiv på samma verklighet […].” Lite märkligt klumpar man här ihop ”ateistiska debattörer” och bokstavstroende kristna i USA som den gemensamma fienden som ”vill få oss att tro att vi står inför ett val mellan evolutionsteorin och religiös tro.”
Jag är inte speciellt intresserad av debatten mellan ”ateistiska debattörer” och bokstavstroende kristna i USA, och Svenska kyrkan får ju tro och säga vad den vill, vad mig anbelangar. Men, och för mig är det ett ganska stort men, i min värld borde Universeum och Göteborgs universitet ha en viss hållning inför skillnaden på tro och vetenskap. Kanske borde de ha en viss skepsis mot Svenska kyrkans närvarande kunskapsrelativism. ”Det kan vara si eller så, vem kan veta, inte jag, inte du.” Att sätta sitt namn på en skrift som ger en vetenskaplig trovärdighet inför uttalandet att ”naturvetaren [inte] förnekar att det skulle kunna finnas osynliga krafter och bakomliggande ändamål i naturen – bara att naturvetenskapen inte kan hantera den typen av förklaringar.” Naturvetare vet inte allt, men det är inte heller någon som påstår det. Det är trots allt därför samhällen fortfarande lägger pengar på forskning, för att vi ska lära oss mer och skapa mer kunskap (tänk om vi lär oss att stoppa cancer precis som vi lärt oss att utrota smittkoppor).
Att blanda in den kristna guden i vetenskapen blir konstigt. På alla universitet världen över studeras artbildning, populationsgenetik och etologi med en evolutionsteoretisk grund. Just för att det hjälper oss att förstå omvärlden. Dessa lärosäten kan ligga i länder där religioner som buddism, islam, kristendom, hinduism eller konfucianism är den rådande trosuppfattningen. Vetenskapliga idéer tenderar att bytas ut medan religiösa idéer är okänsligare för nya upptäckter. Även fysiken och kemin funkar likadant i USA och på Bali, medan deras trosuppfattningar är väsensskilda.
Kecak

Jag skrev mest Bali i texten för jag älskar deras Kecak-dans. Här en bild från ett Kecak-skådespel jag besökte sommaren 2012. För inte så länge sedan var det förbjudet för besökare att se dessa skådespel, men idag kan även turister få titta på. Förunderligt, dramatiskt och vackert.

Det har fungerat så, hittills, att vetenskapen förändras och de idéer som inte beskriver vad vi ser i omvärlden slängs på historiens sophög medan de bästa idéerna för stunden ges uppmärksamhet och testas vidare (processen är inte alltid så snabb, men ger man det tid blir det ganska bra). I stark kontrast förblir trosuppfattningar just trosuppfattningar. Troende kräver sällan att religionen ska kunna användas praktiskt för att bygga broar eller förklara antibiotikaresistens utan istället kanske vare en mer abstrakt hjälpande hand.
Göteborgs universitet och Universeum – hur tänkte ni?
Att Göteborgs universitet skriver tillsammans med Svenska kyrkan om hur naturvetenskap och den kristna tron kan gå hand i hand tycker jag luktar kunskapsförakt. Jag tror inte att någon i hela Svenska kyrkan förstår några osynliga krafter bättre idag än vad troende gjorde för tvåtusen år sedan. Men, mängder av osynliga krafter (t ex kovalent bindning, gravitation och magnetism) har delvis dechiffrerats genom en kumulativ vetenskaplig process. Min okunnighet gör det tyvärr omöjligt för mig att gissa vilka andra osynliga krafter som kommer att förklaras i framtiden. Jag måste avsluta med en fråga: Göteborgs universitet och Universeum – hur tänkte ni? 
Edit. Herregud, dessa småfel som smyger sig in. Nu rättades några.
Annonser

6 responses to “Göteborgs universitet med Svenska kyrkan?

  1. Men nu blir jag förvånad! GU förenar evolutionsteorin med 2,000 år gamla sagor? Kan det måhända vara ett försök att locka kristna studenter till universitetet? Helt oacceptabelt att vetenskaplig utbildning vid GU baseras på folkberättelser som påstår att månniskan är ‘kronan på verket’ – att världen finns till för henne – är skapad enbart för henne att använda osv osv. Antar att begreppet ‘survival of the fittest’ tagits ur sitt sammanhang och misstolkats gravt av både GU och Svenska kyrkan här. Tack för ögonöppnaren Johan och jag ser fram emot att höra hur de tänkt.

  2. Om jag förstår dig rätt, så utmynnar din betraktelse i frågan hur ateister och religiösa ”kan gå hand i hand”, och hur till och med samma person kan vara såväl vetenskapsman som religiös. Frågan är lätt att besvara: Den mänskliga hjärnans sektion för logiskt tänkande kan frånkopplas. Den har en på-och-av-knapp.

    Verkan av denna speciella omkoppling i hjärnan kan mycket tydligt iakttas till exempel när en vanligtvis sansad och ansvarskännande medborgare sätter sig på en cykel. I samma ögonblick som ändalykten landar på sadeln, sker automatiskt en total och omedelbar frånkoppling av förnuftshjärnan. Snabbare än hulken blir grön, förvandlas den rationelle Dr Jekyll till den vettlöse Mr Hyde, som tror sig kunna vinna en frontalkollision med en långtradare, och som betraktar fotgängarna som bowlingkäglor.

    Denna omkoppling sker också när den vanligen logiskt och kritiskt tänkande vetenskapsmannen går in i sin religiösa personlighet. I den ena sekunden vägrar han tro på annat än det som styrks av hårdgranskade och repeterbara vetenskapliga studier, i den andra sekunden hävdar han med bestämdhet att Universum styrs diktatoriskt av en vitskäggig farbror. Alla kritiska frågor besvarar Mr Hyde med ”Herrans vägar äro outgrundliga”.

    Med hjälp av den nämnda på-och-av-knappen kan dessa två olika typer av personligheter hållas helt åtskilda, och stör därför aldrig varandra. Frågan är om de två ens vet om varandras existens.

    Några frågor på det?

    Hälsningar
    Basti

    • Flott, och tack för klargörandet! Din omkoppling liknar mycket det Kahneman och Tversky kallat snabbt och långsamt tänkande (rekommenderar Kahnemans bok Thinking Fast and Slow). Egentligen handlar det inte om det individuella här, jag känner evolutionsbiologer som tycker det är problemfritt att kombinera tro och vetenskap och andra evolutionsbiologer som istället tycker det är märkligt när logik/tro kopplas av och på som du beskriver. Det som gjorde att jag skrev det här var att jag blev så förbluffad över kombinationen Darwin, evolutionsbiologi, vetenskap, Göteborgs universitet och Svenska kyrkan. Att Göteborgs universitet skriver under på en sådan text är för mig obegripligt; till och med Alf Svensson fick storstryk i media när han gick ut och tyckte att intelligent design hörde hemma på biologilektionen. Jag tycker inte Göteborgs universitet har samma frikort som vi individer när det kommer till vilken slags kunskap, eller förvillning, de sprider. Men men.

      • Jag vet inte mycket om den akademiska världen och dess villkor, men så mycket vet jag, att en akademisk forskare av i dag får ägna en stor del av sin arbetstid åt att jaga anslag och bidrag. Och i stort sett samma villkor gäller för forskarens uppdragsgivare, universitetet. Med det villkoret flåsande i nacken är det, kort uttryckt, begripligt om universitetet instinktivt strävar efter att vara alla till lags. Andelen ateister i befolkningen är blygsam, och således är de mer eller mindre troende i majoritet. Och – resonerar Göteborgs universitet – bland de troende finns sannolikt många potentiella mecenater. Varför reta upp tänkbara bidragsgivare? Så rektorn lägger armen om biskopens axlar, blinkar förbindligt och säger ”Inte ska vi väl bråka om såna småsaker”.

        Och saken är ju den, att numera känner även biskopen det ekonomiska snåldraget kring öronen. Också han behöver alla vänner han kan få. Så han nappar villigt på rektorns invit, och ser ingen anledning att vara fundamentalistisk gällande skapelseberättelsen.

        Jag är till min politiska uppfattning liberalist, och tror på den snöda penningen som välståndsskapare i samhället. Men inget system är perfekt. Forskarnas påtvingade penningjakt är ingen bra drivkraft för grundforskningen. Någon ”plan B” har jag inte att föreslå. Vi är nog, som i de flesta andra sammanhang, dömda att för evigt släpa oss fram med dessa evinnerligt trista kompromisser, alltmedan vi dagdrömmer om att bli upptäckta av Bill Gates.

        Hälsningar
        Basti

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s