Sjätte sinnet! Det elfte eller?

Sinnen, från skolan är vi vana vid att det är mycket prat om dessa sinnen. Vi får lära oss om vår syn (ett), att vi med öronen kan höra (två), att små celler i huden gör att vi kan känna (tre), att näsan är inblandad i lukt (fyra) och att vi på tungan har små celler som ger oss förmågan att smaka (fem!). På Wikipedia kan man läsa att de fem sinnena ”fastslogs av Aristoteles på 300-talet före Kristus. I dagens läge anses allmänt att det finns minst sju sinnen hos människor, och att det hos andra organismer finns åtminstone två till.” Att säga att sju skulle vara fel är kanske inte så intressant. Men sinnen i sig är ju vansinnigt intressanta och nog är det lite spännande att det i djurvärlden finns exempel på sinnen för nästan allt som går att upptäcka, ja rent fysiskt. Det är trots allt så att den värld vi lever i är det som sätter ”kraven” för vilka sinnen som kan utvecklas i djurvärlden.

Tallbock

Några sinnen finns på den här tallbockens antenner och ett annat i ögonen.

Så, för att hylla fria sinnen tänkte jag slänga fram en liten topplista, med mina fem (!) favoritsinnen.

5) Vi börjar med ett sinne som verkligen är i ropet, ett elektriskt sinne.

Igår publicerades något så ovanligt som en studie (i PLoS ONE) där man studerat hajfosters beteende. Japp, hur små bambuhajfoster beter medan de fortfarande ligger i sitt skyddande ägg! Vad är då problemet för dessa små foster? Problemet är att slutet av fostertiden för ett bambuhajembryo levs i ett försvagat ägg som även kan spricka upp lite och på så sätt få kontakt med havsvattnet. Dessutom, i takt med att hajembryot blir större och större, upp till drygt tio cm långt, börjar de vifta med stjärtfenan för att få in färskt havsvatten i ägget så deras syresättning ökar.Tänk då om en fisk, kanske en annan haj, simmar förbi, ja då löper hajembryot risken att röja sin närvaro både genom att den sprider sin lukt genom äggets spricka, men också genom att de röjer sin närvaro genom yviga rörelser. Och är det nå’t i djurvärlden som är farligt för bytesdjur så är det att just bete sig. Tänk vad svårt det är att upptäcka djur som sitter stilla. Det är det nämligen även för rovdjur. Så det spelar ingen roll om man är en trollsländelarv, hyrax, citronfjärilslarv eller vaktel, går man runt och är aktiv nästan ber man rovdjur äta upp en (ok, överdrift, men ändå!).

Det bambuhajstudien visat är att fostrena är känsliga för motsvarande en elektrisk signal som en födosökande haj skickar ut. Känner de detta blir de helt stilla, de ”fryser” och förblir stilla en stund. Skulle därför en haj simma förbi och födosöka skulle resultatet bli att bambuhajfostret svarar blixtsnabbt genom att hålla sig stilla. Kanske kan detta öka deras chanser att kläckas och överleva en stund till!

4) Zlatansinnet, eller vi kan kalla det muskelsinne, proprioreception.

Vem minns inte Zlatans cykelspark mot England. Men hur skjutsingen kan Zlatan hänga i luften, med ögonen på bollen, och få ena foten i rätt position för att få in bollen i mål? Det här funkar bara genom återkoppling där hjärnan kan känna av var löst hängande kroppsdelar håller hus. Muskelsinne kan också vara bra hos andra djurarter, så till exempel en tiger som ska lappa till en annan tiger vet hur den ska slå med tassen utan att titta på var framtassarna hänger runt.

3) Magnetsinnet, ett smått bisarrt sinne.

Oftast om man pratar om magnetsinnet tänker man på flyttfåglar eller kanske ålar som flyttar till Sargassohavet utan att någonsin tidigare varit där. Bisarrt. Men men, jorden är ju som en stavmagnet, och då är det väl lika bra att utnyttja den där magnetismen när den ändå finns samtidigt som den är riktigt förutsägbar.

En studie (den här) jag tycker är mycket elegant visar hur snillrikt magnetsinnet funkar hos ett annat slags djur, nämligen den tropiska tagghummern (Panulirus argus). Tagghumrar kan flytta långa sträckor på havsbotten, en slags promenadflyttning, och då är det ju bra att hitta vägen! För att testa hur tagghumrars magnetsinne kan, så att säga, bereda vägen inför stundande parningssäsong fångade ett antal tagghumrar in och utsattes för lite olika behandlingar. Det man var intresserad av var om tagghumrarna kunde använda enbart jordens magnetfält för att hitta tillbaka till en plats om man placerade de på platser de tidigare aldrig varit på. Detta skulle indikera att deras magnetsinne ger dem ett slags kartsinne! Man flyttade alltså tagghumrar och såg till att blocka all hitta-vägen-information under flytten och när de väl var framme testade man åt vilket håll de ville gå. Tagghumrar som flyttats norrut ville gå söderut medan tagghumrar som flyttats söderut vill gå norrut. Alla ville, och framför allt kunde, gå tillbaka, tjoho, kartsinne hoss tagghumrar och ännu en tjusig, och välförtjänt, Nature-artikel till Kenneth Lohmanns forskningsgrupp!

Slutord om magnetsinnen. Detta är något som känns sjukt främmande för mig, att genom att känna av lite magnetism bestämma mig för om jag ska ta den norra eller södra tunnelbaneuppgången när jag är ute och åker tunnelbana någonstans där jag aldrig tidigare varit. Men, i djurvärlden är magnetsinne något mycket vanligt och finns bl a hos grodjur, insekter, fiskar, däggdjur och så klart fåglar.

Grön trädpyton

Grön trädpyton (Morelia viridis) med schyssta groporgan. OBS! Ingen vild orm utan bilden är tagen i fångenskap.

2) Värmesyn, eller förmågan att se (eller känna) infraröd strålning

Det här hamnar bara på andra plats för att djuren som har det är så fantastiskt snygga. Dessutom är ordet groporgan ganska roligt! Groporganen syns som små, just det, gropar på nosen. I gropen sitter ett tunt tunt membran som är packat av nervändar och därför mycket känsligt. Vi har också förmågan att känna värme, det är väl en av anledningen bakom hela charterresesvängen, men vår förmåga kommer inte i närheten av en orms om ormen har några groporgan. En sån orm kan upptäcka värmeskillnader på bara en hundradels grad! Kanon om man ska jaga varma små däggdjur i totalt mörker.

Herbsts korpuskel är nummer 1!

1) Herbsts korpuskel (eller på engelska Corpuscles of Herbst)

Ok, det här handlar om känsel, men det är känsel på ett så roligt sätt. Korpuskel betyder liten kropp och finns lite här och där hos fåglar. Bland annat i tungan hos hackspettar. De är tryckkänsliga. Vissa fåglar har dem i muskler på vingarna och andra fåglar har det i näbben. En spännande sak som Theunis Piersma (min opponent en gång i tiden) och hans grupp föreslog för en sisådär 15 år sedan var att kustsnäppor kanske kan använda sina Herbsta korpusklar på ett snillrikt sätt för att finna musslor i marken (i den här artikeln).

Experimentet visade att kustsnäpporna kunde känna skillnad mellan en hink som innehöll blöt sand och en hink som innehöll blöt sand och musslor. Låter inte så konstigt kanske. Men det finns en liten viktig detalj. Musslorna i hinken var utom räckhåll, eller snarare näbbhåll, så kustsnäpporna kunde alltså inte känna att det fanns musslor i hinken genom att känna musslorna i sig. Nej, och här kommer de där Herbsta korpusklarna in, dessa trycksensorer i näbben verkar kapabla att känna hur trycket i sanden är och när man trycker ner näbben i blöt sand som innehåller musslor känns den annorlunda än sand där musslor inte finns. De verkar alltså kunna känna att det finns musslor i sanden utan att nudda musslorna.

Hur många olika slags sinnesceller som verkligen finns vet jag inte. Kanske någon vet i alla fall hur många som finns beskrivna?

Kråka

Kråka med Herbsts korpuskler. Fåglar har även hundratals till kanske tusentals Herbsts korpuskler vid fjäderbaserna som känner av hur fjädrarna påverkas av luftströmmar över vingarna så snabba korrektioner kan göras i flykten.

Edit: Rättade ett par stavfel.

Advertisements

One response to “Sjätte sinnet! Det elfte eller?

  1. Pingback: #36: Bambuhaj | Bild & Naturhistoria·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s